Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda en neutralisering av uttagsbeskattningen för andelsägda vindkraftsanläggningar.
Det sker en utbyggnad av vindenergi i landet som saknar motstycke. Bara under 2009 byggdes 512 MW ny vindenergi, en ökning med 49 % från föregående år. Vindenergin ska fortsätta att utvecklas som en betydelsefull del av det ”tredje benet” i det Svenska energisystemet som ett led i att minska CO2-utsläppen med 40 % fram till 2020. Svensk Vindenergi bedömer att det fordras en årlig utbyggnad om cirka 450 MW vindkraft fram till 2020 för att Sverige ska klara regeringens mål för förnybar energi.
En stor del av utbyggnaden sker på landsbygden och på många håll sker det inte utan en viss misstro från närboende. I de kommunala översiktsplanerna ska ett samrådsförfarande enligt PBL leda till att en eventuell utbyggnad sker med minsta möjliga störningar och olägenheter. Den exploatör och markägare som planerar för ny vindkraft i större eller mindre skala måste ändå hantera dessa och själv försöka övertyga en allmänhet, vars egenintresse i etableringen är obefintligt. De eventuella riskerna att det egna fastighetsvärdet och välbefinnandet påverkas väger tungt i vågskålen, eftersom det är tomt i den andra.
Andelsägd vindkraft är ett effektivt sätt att få in mer förnybar energi och samtidigt öka acceptansen genom att privatpersoner får möjlighet att själva sänka sina elkostnader. Denna trend utvecklades positivt intill dess att Skatteverket, efter att ha omtolkat sina regler, införde en särskild uttagsskatt på andelsägd vindkraft. I ett vindkraftskooperativ består andelen i att man kan köpa el till ett reducerat pris, inte i avkastning på kapital. Detta anses vara en förmån som ska beskattas. Det kapital som andelsägarna satsat är redan inkomstbeskattat, så uttagsskatten är en form av dubbelbeskattning. Effekterna av uttagsskatten behöver därför neutraliseras.