Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att genomföra en översyn av beskattningen av granntjänster.
Svartarbete (det vill säga arbetsinkomster som ska beskattas i Sverige men inte beskattas) är ett stort och allvarligt problem. Enligt Skatteverkets uppskattning bortfaller varje år 66 miljarder kronor i skatteinkomster för staten till följd av svartarbete. Utöver de förlorade intäkterna så utmanar svartarbete även skattemoralen och skattesystemets legitimitet. I längden är det skadligt och sannolikt även ohållbart om det finns en avgörande skillnad mellan skattelagstiftningens krav och medborgarnas syn på vad som ska beskattas.
Ett sätt att motverka svartarbete är att göra det enklare att göra rätt för sig. Genom RUT-avdraget har det blivit både enklare och billigare för människor att köpa tjänster som kan underlätta i vardagen. Men för den som vill anlita till exempel grannens tonåringar som barnvakt några timmar i månaden är det fortfarande onödigt krångligt. Redan om arbetet omfattar mer än 1 000 kronor per år så kräver staten in kontrolluppgifter. Visserligen är man befriad från att betala in arbetsgivaravgifter till dess att arbetsersättningen överstiger 9 999 kronor per år. Men ansvaret för detta faller då istället på grannens dotter eller son. Risken är då stor att detta inte görs och att man istället inte redovisar inkomsterna som lagen kräver.
I Skatteverkets rapport 2006:4 Svartköp och svartjobb i Sverige beskrivs att en stor del av svartarbetet utförs åt släktingar, grannar och vänner. Det är inte ovanligt att det i samband med dessa typer av uppdrag begås (antingen omedvetet eller medvetet) olika typer av brott mot lagar och förordningar. Ett sätt att möta detta är genom att göra det enklare att anlita andra. Skatteverket har själv föreslagit olika förenklingar och moderniseringar av regelverket – jag menar att det nu är hög tid att ta tag i denna fråga.
Bland annat har Skatteverket föreslagit ett antal konstruktiva förslag i rapporten 2007:1 Svartköp och svartjobb i Sverige – Möjliga åtgärder mot svartarbete och bidragsfusk. I rapporten föreslås till exempel att skatteplikten knyts till gränsen för när en arbetsgivare ska lämna kontrolluppgift. Denna gräns föreslås bli olika beroende på vem som är uppdragsgivare. Skatteverket föreslår också att privatarbetsgivare under ett år ska kunna ge en arbetsersättning till en person med A-skatt på upp till 3 000 kronor utan att behöva lämna kontrolluppgift och utan att mottagaren beskattas. Med privatarbetsgivare menas en privatperson som för arbetskostnaden inte har avdragsrätt för utgiften som lön.
Det är viktigt att vårt skattesystem har legitimitet och uppfattas som rimligt, rättvist och obyråkratiskt. Att i likhet med Skatteverkets förslag underlätta för granntjänster vore en viktig insats för att både förbättra skattesystemets legitimitet och underlätta för människor att göra rätt för sig.