Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över förutsättningarna för en sänkning av inkomstskatten för löntagare och pensionärer, höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt samt en slopad värnskatt.
Utrymmet för ofinansierade skattesänkningar kommer av allt att döma vara begränsat under innevarande mandatperiod. Det är därför viktigt att skattesänkningarna har en god effekt när det gäller lönsamheten av att arbeta och en rimlig fördelningsprofil. Det gäller inte minst skatten för de sämst ställda pensionärerna.
Förändringarna ska också bidra till att främja såväl ett tidigare inträde på arbetsmarknaden som ett senare utträde samt en bättre integration genom att det blir mer lönsamt att arbeta. Genom höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt uppmuntras fler till ökat ansvar, förkovran och vidareutveckling i arbetslivet.
Kristdemokraterna vill se en parlamentarisk översyn av skatterna med fokus på att återgå till principerna för 1990/91 års skattereform. Givet utsikterna för de offentliga finanserna kommer jag inte att prioritera slopad värnskatt i dagsläget, men i det långa loppet kan inte Sverige i en global ekonomi ha en särskild straffskatt på högre utbildning, ansvarstagande och framgångsrika entreprenörer.
De skattesänkningar som jag prioriterar i den individuella inkomstbeskattningen är ytterligare steg av sänkt inkomstskatt för pensionärer (personer över 65 år) som förbättrar köpkraften samt självbestämmandet över den egna pensionsinkomsten, som i princip är att betrakta som uppskjuten lön, sänkt skatt på låga inkomster, i syfte att det ska löna sig ännu bättre att gå från arbetslöshet till arbete och för att fler ska kunna försörja sig på sina egna inkomster utan att vara beroende av kompletterande bidrag, samt höjd lägre skiktgräns för den statliga inkomstskatten, så att färre betalar statlig skatt. I detta inkomstskikt finns många som vid ett steg uppåt i karriärstegen inte får ut särskilt mycket mer netto efter skatt vid normala lönehöjningar.
Därför föreslår jag en bred parlamentarisk skatteöversyn under nästa mandatperiod. En återgång till det ursprungliga målet om att maximalt 15 procent av inkomsttagarna ska betala statlig inkomstskatt är önskvärd. En målsättning bör dessutom vara att ingen ska betala mer än 50 procent i högsta marginalskatt, förutsatt att det går att hitta en långsiktig finansiering för sådana förändringar.