Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag för att säkerställa Skatteverkets möjligheter att få tillgång till kontrolluppgifter om berörda fonder i samband med införandet av Ucits IV-direktivet i svensk rätt.
Alltmer av ägandet sker genom institutionella placeringar, och investeringsfonder är en del av dagens finansiella system. Allt från småsparare till storinvesterare som pensionsfonder placerar sina pengar i sådana fonder. Men hur dessa fonder påverkar ägande, investeringar och sysselsättning är det i dag ingen som vet. Detta är något som bör belysas och beskrivas, menar Vänsterpartiet. Den ökade förekomsten av institutionella s.k. osynliga ägare med kortsiktiga vinstintressen får konsekvenser vare sig vi vill det eller inte. Vi menar alltså att frågan är större än att enbart handla om skattepolitik och tekniska detaljer och borde hanteras så.
Regeringens proposition 2010/11:135 Investeringsfondsfrågor innehåller förslag till lagändringar som syftar till att genomföra det s.k. Ucits IV-direktivet i svensk rätt. Direktivet reglerar bl.a. fondverksamhet över gränserna. I och med direktivets införande kommer det att bli möjligt med gränsöverskridande fusioner av investeringsfonder och gränsöverskridande förvaltning av investeringsfonder. Dessa förändringar aktualiserar i sin tur behovet av att göra vissa ändringar även i skattelagstiftningen.
I propositionen föreslår regeringen bl.a. att en gränsöverskridande fusion av investeringsfonder inte ska leda till uttagsbeskattning och tar upp ett par frågor som berör skattekontrollen. Förvaltningsbolag ska bli skyldiga att lämna in en särskild självdeklaration för varje investeringsfond de förvaltar i Sverige, och kontrolluppgiftsskyldigheten ska kompletteras så att skyldigheten även omfattar situationen när det förvaltande bolaget och investeringsfonden eller fondföretaget finns i olika länder.
Varje år beräknas staten förlora ca 130 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter. Det är ett resultat av både medvetet skattefusk och oavsiktliga misstag, men där fusket står för den största delen. Att bekämpa skattefusket handlar om att stärka välfärden men också om att skapa rättvisa villkor för företagen. En förutsättning för att kunna bekämpa skattefusk är att Skatteverket ges bra verktyg och tillräckliga resurser för att kunna utföra en effektiv skattekontroll.
Skatteverket lyfter i sitt remissvar till den aktuella propositionen fram flera svagheter med den föreslagna lagstiftningen ur just ett skattekontrollsperspektiv. För det första innebär förslagen att utländska företag i vissa fall ska lämna kontrolluppgifter till Skatteverket. För att Skatteverket ska kunna administrera, kontrollera och följa upp dessa kontrolluppgifter menar man att det krävs att den som ska lämna kontrolluppgift registrerar sig hos Skatteverket, ett förslag som regeringen dessvärre avvisar utan att ens diskutera förslaget i sak. Detsamma gäller tyvärr också Skatteverkets förslag att införa kontrolluppgiftsskyldighet vid utbetalning av kontanta ersättningar vid sammanläggning eller delning, och förslaget om att komplettera lagstiftningen så att s.k. ETF-fonder som inte är förvaltarregistrerade omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet. Detta trots att färre och sämre kontrolluppgifter försvårar en effektiv skattekontroll.
Slutligen, och kanske allvarligare ändå, är att de föreslagna förändringarna vad gäller fondverksamhet kan innebära att ett svenskt fondsparande med latenta kapitalvinster kan komma att flytta utomlands utan att beskattas i Sverige. För att förhindra detta behöver Skatteverket få kännedom om att en flytt har skett, och verket föreslår därför att sådana regler införs. En liknande situation uppstod när möjligheten att spara i pensionsförsäkringar utanför Sverige infördes, och vid det tillfället beslutade riksdagen om speciella regler just för att säkra skattekontrollen. Vänsterpartiet delar Skatteverkets bedömning att liknande regler som de som gäller för pensionsförsäkringar – eller andra – bör övervägas i det här sammanhanget. I syfte att säkra kontrolluppgiftsskyldigheten och därmed en effektiv skattekontroll i samband med införandet av Ucits IV-direktivet i svensk rätt anser vi att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer Skatteverkets möjligheter att få tillgång till kontrolluppgifter om berörda fonder i enlighet med vad som ovan anförts. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.