Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över beskattningen av socialt företagande.
Många företag, inte minst storföretagen, drivs idag med det enda syftet att generera så stora vinster som möjligt. Att vårda, bygga och återinvestera i företaget är inte en självklarhet för anonyma ägarintressen som rastlöst köper och säljer utifrån avkastningsmöjligheten. I stora företag används också bonussystem, som inte alltid bygger på företagets vinst, men dess konstruktion förutsätter vinst för att kunna existera. Bonusarna handlar mer om att få en extralön än att verkligen ha gjort något för företagets utveckling.
I den sociala sektorn blir alltfler funktioner privatiserade, t.ex. vårdhem, skolor, vårdcentraler med mera. Där kan vinster uppstå genom att minska på personal, hålla nere löner eller genom att undvika att utföra tjänster. När det handlar om tjänster som utförs med skattemedel blir höga vinstuttag extra känsligt.
När medborgare ser att personal känner sig utnyttjade eller att kvaliteten inte motsvarar förväntningar riskerar förtroendet för skattesystemet att minska. Därför är det angeläget att ett system för kvalitetskontroll av verksamheten, som även omfattar goda arbetsvillkor, utarbetas.
Låt oss söka alternativ som kan ha positiva effekter för verksamhet, kvalitet och anställdas arbetssituation och stimulera företag som har sin grund i andra drivkrafter än av vinstintressen, dvs. företag som drivs av en önskan att uppnå något som inte kan nås inom den stora organisationen. Det kan handla om ett företag för en viss pedagogik, skapa kvalitet för sina kunder, eller varför inte för att gynna samhällsnyttan.
Särskilt bör man se på så kallat socialt företagande. Tillväxtverket har fyra kriterier för socialt företagande:
Sociala företag driver näringsverksamhet med målsättning att integrera människor i samhälle och arbetsliv.
De skapar delaktighet för medarbetarna.
De återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamhet.
De är fristående från offentlig sektor.
De sociala företagens styrka är att de förenar individens behov av arbete med marknadens behov av produkter eller tjänster och samhällets behov av rehabiliteringstjänster och nya arbetstillfällen.
En del av de sociala företagens affärsverksamhet är alltså de rehabiliterings- och arbetsmarknadsinriktade tjänster man tillhandhåller mot ersättning från offentlig sektor. Den andra delen är den produktion av varor eller tjänster som säljs på marknaden till privatpersoner, företag eller offentlig sektor.
Skattereglerna kring socialt företagande borde ses över. Genom att främja företag som återinvesterar vinster och skapar delaktighet och inflytande för medarbetare kan vi stimulera uppväxten av företag som drivs av andra syften än att generera stora vinster. På så sätt skulle vi också främja konkurrens i kvalitet och inte bara pris.