Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett likvärdigt reseavdrag för egenägd bil och förmånsbil.
Resekostnader med bil till och från arbetet är avdragsgilla under vissa premisser. Avdraget syfte är att kompensera den som har långa resor till och från arbetet. Kompensationen fungerar så att kostnaderna dras av från bruttolönen innan skatten beräknas, vilket innebär att kostnaderna betalas med bruttolön istället för med nettolön. För egen bil gäller avdraget 1,85 kronor per kilometer, varav kan sägas att drivmedelsavdraget utgör 0,65 kronor per kilometer för dieseldriven bil och 0,95 kronor per kilometer för annan drivmedelsform. Resterande 1,2 respektive 0,9 kronor per kilometer kan då antas vara ersättning för reparationer, förbrukningsmaterial och värdeminskning. Detta antagande baseras på att förmånsbil endast ersätts med drivmedel motsvarande redovisade belopp. Förmånsbil ersätts inte för det resterande beloppet motsvarande reparationer, förbrukningsmaterial och värdeminskning. Detta trots att den som har förmånsbil får en förmånsbeskattning på just detta värde. Det vill säga den som har egenägd bil betalar reparationer, förbrukningsmaterial och värdeminskning med skattade pengar, eller nettolön. Den som istället har förmånsbil slipper dessa utgifter och får därför en förmånsbeskattning motsvarande den förmån som detta utgör. Detta gör att förmånen som sådan gentemot den som har egenägd bil hamnar i status quo, det vill säga den som har förmånsbil har samma kostnad som den som har egenägd bil.
Därför bör en översyn av reglerna göras som hindrar att den som har förmånsbil inte får göra samma avdrag till och ifrån arbetet som den som har en privatägd bil.