Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av skatteflyktslagen.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som förhindrar företags möjligheter till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag.
Skatteverket har återigen slagit larm om den omfattande skatteplanering som riskkapitalbolag – helt lagligt – kan göra med hjälp av de förmånliga svenska ränteavdragen. Skattebortfallet till följd av skatteplaneringen beräknas enligt myndigheten uppgå till ca 10 miljarder kronor.
Förra gången Skatteverket slog larm om de s.k. räntesnurrorna var för fyra år sedan. Då gällde det möjligheten att genom interna lån i bolag skapa ränteavdrag i mångmiljardklassen, ett skatteupplägg som riksdagen sedermera beslutade att förbjuda. Vänsterpartiet välkomnade givetvis de nya reglerna. Vi lyfte också samtidigt frågan om att göra en översyn av lagen om skatteflykt (1995:575) i syfte att förhindra framtida skatteupplägg. Detta eftersom en dom i Regeringsrätten hade visat att skatteflyktslagen inte var tillämplig i fallet med bl.a. de interna räntesnurrorna, trots att de aktuella skatteuppläggen ofta inte var affärsmässigt motiverade. Då fick vi inget gehör för vårt förslag och lyfter därför åter frågan om en översyn, när vi nu ser exempel på fler liknande skatteupplägg. En översyn bör vara inriktad på att säkra skatteflyktslagen som ett effektivt instrument i Skatteverkets arbete med att förhindra upplägg som inte är affärsmässigt motiverade och enbart görs i syfte att kringgå svensk skattelagstiftning.
Vad som ovan anförs om översyn av skatteflyktslagen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det skatteupplägg som nu är aktuellt görs i samband med att svenska bolag köps upp av utländska företagskoncerner och riskkapitalbolag, som ofta har säte i ett skatteparadis. Upplägget innebär i korthet att ett nystartat svenskt holdingbolag är den formella köparen som vid köpet lånar pengar av sina utomlands baserade ägare. Därefter betalar holdingbolaget ränta på lånet. Räntan dras av och holdingbolaget minskar på så sätt sin svenska bolagsskatt. Det utlandsregistrerade bolaget betalar inte svensk skatt på motsvarande ränteinkomst.
Vänsterpartiet menar att skatteuppläggen är ett allvarligt problem av flera anledningar. Dels p.g.a. de förlorade skatteintäkterna, det uppskattade skattebortfallet till följd av det här upplägget motsvarar kostnaden för ca 25 000 välfärdsarbetare, sjuksköterskor, undersköterskor, fritidspedagoger osv., dels snedvrids konkurrensen. I t.ex. en budsituation har riskkapitalbolag och utländska företagskoncerner en konkurrensfördel gentemot svenska bolag.
Det senare menar Vänsterpartiet är extra allvarligt med tanke på att de internationella riskkapitalbolagens uppköp av svenska välfärdsverksamheter går allt snabbare. En granskning gjord av journalisten Kent Werne visar att det, av de sex största vård- och omsorgsbolagen som är verksamma i Sverige, numera bara är ett enda som inte ägs av ett riskkapitalbolag. Inom skolan ägs tre av de fyra största friskolekoncernerna av riskkapitalbolag, och inom handikappomsorgen ägs i dag alla de fem största aktörerna av riskkapitalbolag. Riskkapitalbolagen lever alltså på svenska skattepengar men gör allt för att själva slippa betala skatt.
Mot bakgrund av detta bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag på hur företags skatteplanering med hjälp av ränteavdrag ska förhindras. Detta bör riksdagen begära.