Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka medvetenheten om skattetrycket.
Det framkommer ofta i den offentliga debatten att allmänheten inte har kunskap om hur stort skattetrycket verkligen är i Sverige.
Den genomförda skattereformen med jobbskatteavdraget som gett de flesta nästan en månadslön mer i plånboken per år är tyvärr fortfarande inte känd av alla – liksom var gränsen går för att betala statlig skatt. Kunskapen om hur mycket man själv betalar i skatt kan därmed också påverka intresset för att arbeta mer. Riksrevisionen har i en rapport noterat att av de som inte känner till jobbskatteavdrag skulle troligen 15 procent fler vara benägna att arbeta mer om de kände till avdraget. I en undersökning svarade nästan varannan att den samlade skatt som inkomsttagare betalade in var mellan 30 och 35 procent av inkomsten, trots att den vid denna tid var nästan dubbelt så hög.
Medvetenheten är också låg om indirekta skatter som arbetsgivaravgift, moms och andra konsumtionsskatter. Momsen finns ofta redovisad på våra kassakvitton och fakturor när vi handlar, men den är ofta bara en del. Utöver moms ingår ju löneskatter, energiskatt och olika varuskatter. Dessutom tas skatt ut i flera led, moms på energiskatten exempelvis.
Skatteverkets uppgift borde därför vara att tydligare informera om de olika skatterna i Sverige och därmed öka medvetenheten. Liksom Pensionsmyndigheten meddelar ökning eller en sänkning av den allmänna pensionen i brev, så skulle Skatteverket kunna göra motsvarande, när ändring sker. Det borde också bli obligatoriskt att meddela arbetsgivaravgiften på samtliga anställdas lönebesked vid varje utbetalning.