Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som har till uppgift att analysera förutsättningarna för att differentiera beskattningen av bilismen utifrån regionala skillnader och att lämna förslag till hur det ska gå till.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utredningen bör genomföras och avslutas så att en förändring kan träda i kraft under innevarande mandatperiod.
Vänsterpartiet anser att priset på transporter ska inkludera kostnader för miljöskador, hälsoeffekter, trafikolyckor och andra samhällsekonomiska kostnader. Skatten på bensin och diesel är ett mycket effektivt ekonomiskt styrmedel för att styra över transporter eller trafikarbete till färdsätt som är skonsammare mot miljön. Forskning och historisk erfarenhet visar att bensin- och dieselskatten minskar bilåkandet och därmed utsläppen. Och det är viktigt att vi använder träffsäkra ekonomiska styrmedel (som skatter) för att inte skada vår närmiljö och åstadkomma globala klimatkatastrofer.
När bränslepriserna höjs, ökar efterfrågan på bränslesnåla fordon och alternativa bränslen. Om höjda bränslepriser dessutom kombineras med utbyggnad av kollektivtrafik ges fler motivation och möjlighet att använda andra färdmedel än bilen. Det är både socialt och ekologiskt bra.
Drivmedelsskatterna är även en omfördelning från män till kvinnor, eftersom män i större utsträckning är användare och ägare av bilar. Oavsett inkomstläge, ärende och resväg färdas männen oftare med bil. Den dagliga körsträckan är för män 44 km och för kvinnor 21 km.
Mot bakgrund av ovanstående har de Rödgröna föreslagit att skatterna på drivmedel höjs utifrån följande: dels höjs skatten på bensinen i vårt förslag med 29 öre 2011 och ytterligare 20 öre 2012, dvs. totalt 49 öre; dels höjs skatten på diesel 36 öre 2011 och ytterligare 25 öre 2012, dvs. totalt 61 öre.
Men vi har till skillnad från regeringen även varit medvetna om att en höjning av bensinpriset påverkar de som bor i landsbygd negativt. I de rödgrönas förslag har vi därför kompenserat dessa grupper med ett höjt reseavdrag (från 18,50 till 20,00). De rödgröna har även föreslagit en sänkt fordonskatt för bussar med 100 miljoner kr samt införande av ett omställningsbidrag till inköp av miljövänligare bussar. Båda dessa förslag gör det lättare att bedriva busstrafik i hela landet. De rödgröna har även stora satsningar på kollektivtrafik i hela landet (9 000 miljoner kronor i en särskild pott) och dessa medel kan möjliggöra åtgärder som gynnar ett ökat resande i landsbygd.
I Vänsterpartiets eget förslag till budgetmotion hösten 2009 hade vi även andra förslag för att kompensera låginkomsttagare och landsbygdsbor. Det var dels riktat statligt stöd (1 000 miljoner kr) till ökat resande med kollektivtrafik i landsbygd och dels en sänkt fordonsskatt i vissa landsbygdskommuner (60 miljoner kr).
Som vi tidigare nämnt påverkar höga bränslepriser olika delar av Sverige på olika sätt. I delar av landsbygden saknas förutsättningar för fungerande kollektivtrafik. Trots Vänsterpartiets förslag till kompensatoriska förslag m.a.a. höjning av drivmedelsskatterna finns det oberoende av detta ett behov att differentiera kostnaden för bilåkande i olika delar av landet.
Detta skulle kunna ske genom att vissa delar av landet får en nedsättning av fordonsskatten, ges ett lägre bränslepris vid pumpen, har en annan avdragsgräns för reseavdraget, får ett höjt reseavdrag eller genom något annat sätt som ger samma önskade effekt. Olika förslag ger olika effekter, men t.ex. skulle ett lägre bensinpris vid pumpen kunna bidra till att bensinmackar i landsbygd ges större förutsättningar att överleva.
Det krävs dock en grundlig utredning för att få fram ett system som kan differentiera beskattningen av bilismen utifrån regionala skillnader. Inte minst bör kriterier och gränsdragningsproblem studeras noga. Det är viktigt att en sådan reform verkligen riktas mot den mest utsatta landsbygden med längst avstånd eller störst bilberoende.
Vilket system staten än väljer vill vi understryka att syftet inte är att minska statens intäkter. Utredningen ska ha till uppgift att hitta lösningar som är statsfinansiellt neutrala.
Mot bakgrund av ovanstående anser vi att det ska tillsättas en utredning som utifrån motionens andemening har till uppgift att analysera förutsättningar för och lämna förslag till hur beskattningen av bilismen kan differentieras utifrån regionala skillnader. Detta bör ges regeringen till känna.
För den regionala utvecklingens skull är det av stor betydelse att det blir en differentiering utifrån regionala skillnader redan under denna mandatperiod. Regeringen bör därför tillse att utredningen genomförs och avslutas så att en förändring kan träda ikraft under innevarande mandatperiod. Detta bör ges regeringen till känna.