Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av den svenska skatterätten när det gäller företag med verksamhet i flera länder.
1991 års skattereform präglades av likformighet, enkelhet och neutralitet och hade breda och säkra skattebaser och låga skattesatser som huvudinriktning. Syftet var att affärsmässiga och realekonomiska faktorer – och inte skatteregler – i så hög utsträckning som möjligt skulle styra företags och privatpersoners prioriteringar.
Under de cirka 20 år som gått sedan skattereformen genomfördes har verkligheten förändrats på olika sätt. Inte minst gäller det den ökade globaliseringen och det faktum att både företag och enskilda i allt högre utsträckning bedriver verksamhet eller förvärvsarbete i flera länder: Valutaregleringen är avskaffad och den internationella handeln har tilltagit. Alltfler företag bedriver verksamhet i flera länder och är beroende av stabila regler och bestämmelser för att kunna göra riktiga prioriteringar. Samtidigt har det svenska medlemskapet i EU fått konsekvenser för tillämpningen av skattesystemet, samtidigt som folkrättsliga skatteavtal mellan olika länder fått en allt större betydelse.
Den svenska skattelagstiftningen anpassas successivt till den förändrade världsbilden – men det går långsamt och oftast i form av punktinsatser – t ex när ett avgörande i EU:s domstol tvingar Sverige att förändra den egna lagstiftningen eller yttre faktorer påverkar utformningen av bilaterala skatteavtal. Skatteverket försöker samtidigt anpassa tolkningen av lagstiftningen till den ökade internationaliseringen av rätten.
Samtidigt finns många exempel på problem som endast kan mötas genom tydliga förändringar av lagstiftningen. Exempel på sådana förändringar är:
Möjligheten till gränsöverskridande koncernbidrag. Regeringsrätten har i flera domar förklarat att koncernbidrag i vissa mycket avgränsade fall ska kunna ges också i gränsöverskridande situationer. Behovet av ny lagstiftning är stort.
Klassificeringen av utländska företag i svensk skatterätt. För närvarande finns minst tre olika regelsystem som inte är samordnade. Det är en svår uppgift för domstolarna att ge ledning genom rättspraxis.
Fördelningen av inkomster mellan utländska företags filialer i Sverige. Intern svensk rätt ger idag ingen ledning. OECD publicerade förra året en omfattande rapport med långtgående förslag.
Osäkerheten om svensk rätt i dessa och andra liknande frågor påverkar internationella företag som är verksamma i Sverige på ett ogynnsamt sätt. Istället för att successivt reformera och anpassa den svenska skatterätten genom Skatteverkets tolkningsbeslut och rättspraxis bör en systematisk utvärdering av det svenska skattesystemets förhållande till omvärlden göras.
Det finns skäl att, med samma utgångspunkt som 1991 års skattereform, göra en översyn av den svenska skatterätten när det gäller företag med verksamhet i flera länder. Detta bör ges regeringen tillkänna.