Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över skattereglerna för omkostnadsersättningar från det offentliga.
I många fall utbetalas från kommuner, landsting/regioner och staten – utöver ett skattepliktigt arvode – omkostnadsersättningar till personer som på frivillig basis åtar sig uppdrag som god man, övervakare, kontaktperson, stödfamilj för ungdomar m.m. Dessa omkostnadsersättningar är skattepliktiga och rätt föreligger givetvis till avdrag i deklarationen för mottagaren för de faktiska kostnader som kan redovisas.
Tidigare förelåg rätt till avdrag för utgivna kostnader med undantag av ett belopp om 1 000 kronor. Detta belopp har från och med den 1 januari 2007 höjts till 5 000 kronor. De skäl som har framförts för den generella höjningen till 5 000 kronor kan principiellt godtas. I vissa sammanhang måste dock sådana ändringar medföra särlösningar.
Samhället har ett stort intresse av att många medborgare åtar sig denna typ av uppdrag. Skattelagstiftningen i sin nuvarande utformning motverkar starkt detta intresse. Till exempel får en stödfamilj för en handikappad tonåring ersättning för mat, telefon, resor m.m. men på grund av skatten reduceras beloppet i betydande omfattning. Det var redan tidigare svårt att rekrytera personer till dessa uppdrag och nu har det uppenbarligen blivit än svårare. Dessutom har organisationer uppmanat sina medlemmar att hoppa av dessa uppdrag på grund av just förändringen beträffande avdragsrätten för kostnader. Det känns därför mycket angeläget att snarast rätta till detta och i stället vidta åtgärder för att stimulera personer till att åta sig sådana uppdrag. Det absolut enklaste sättet att lösa den nu uppkomna problematiken är att göra omkostnadsersättningar som utbetalas av kommun, landsting/region eller stat helt skattefria.
Skatteutskottet har i sitt betänkande 2007/08:SkU18 redogjort för att det föreligger förslag från Skatteverket om att tjänster mellan privatpersoner på belopp upp till 10 000 kronor per år ska befrias från skatter och avgifter samt att ideella föreningar ska få betala ut skattefri ersättning till privatpersoner på upp till 3 000 kronor per år. Möjligen omfattar förslaget också utbetalningar från kommuner, landsting/regioner och stat men detta framgår inte. Därför bör det klargöras för regeringen att det fortsatta arbetet i Regeringskansliet med denna fråga måste innefatta att ifrågavarande utbetalningar av omkostnadsersättningar i framtiden ska vara skattefria.
I skatteutskottets betänkande 2008/09:SkU25 upprepas uppgiften om att frågorna bereds i Regeringskansliet. Denna långsamma handläggning tyder på att regeringen inte i tillräcklig omfattning prioriterar dessa frågor.
I skatteutskottets betänkande 2009/10:SkU26 uttalar skatteutskottet sin inställning att personer som åtar sig uppdrag på frivillig basis som kontaktperson, stödfamilj, övervakare, god man etc. utför ett viktigt och värdefullt arbete som bör stödjas av samhället. Utskottet var dock inte berett att föreslå speciella undantagsregler när det gäller möjligheten till avdrag för övriga utgifter.
Jag menar inte att speciella avdragsregler ska införas, utan omkostnadsersättningarna ska vara skattefria och detta ska givetvis respektive utbetalare ta hänsyn till vid bestämmande av vilka ersättningar som ska utges och till vilka belopp dessa ska uppgå. Det är inte att komplicera skattesystemet att göra vissa utbetalningar från det offentliga skattefria. Det finns redan många sådana exempel och dessa skapar egentligen bara mera ordning i skattesystemet.
Det är nu hög tid för regeringen att åtgärda denna sak och på så vis skapa större incitament för enskilda personer att åta sig frivilliga uppdrag som kontaktperson, stödfamilj, övervakare, god man m.m.