Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en schablonbeskattning i Sverige.
Schablonbeskattning har diskuterats under några år. Skatteverket har gjort skisser på hur en sådan skulle kunna utformas för tillämpning i främst mindre företag. Fördelen skulle ligga i en förutsägbarhet för företagen ifråga om skatten, i att regelbördan reducerades samt i att skattefusk och svartarbete kunde motverkas.
I Italien kan enskilda näringsidkare med låg omsättning medges att för tre år i sänder föra en enklare redovisning. Vinsten beräknas mot bakgrund av schablonmässigt beräknade avdrag. I Spanien finns en schablonbeskattning i form av ett så kallat modulsystem inom främst hotell- och restaurangbranschen. Företagarna kan välja mellan vanlig beskattning och modulsystemet. Det spanska modulsystemet gäller för enskilda näringsidkare och handelsbolag. Beräkningen av schablonerna/modulerna revideras årligen genom det spanska skatteverkets försorg. Anställdas skatt och arbetsgivaravgifter betalas som vanligt och ingår alltså inte i modulsystemet.
Det finns all anledning att närmare studera det spanska modulsystemet och andra utländska modeller för schablonbeskattning. Olika intressen måste i detta givetvis avvägas mot varandra. En utgångspunkt måste givetvis vara att skatteinkomsterna inte påverkas negativt, en annan att modellen har legitimitet och upplevs som rättvist av företagarna. Systemet måste också visas kunna ge bättre resultat i kampen mot skattefusk och svartjobb än traditionell skattekontroll.