Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om barnfattigdom.
Alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter.
Forskning har visat att det finns ett tydligt samband mellan barns materiella välfärd och deras tillgång till andra rättigheter, som utbildning och fysisk och psykisk hälsa. Att förbättra villkoren för de ekonomiskt mest utsatta barnen kan alltså få positiva effekter på långt fler områden än de ekonomiska.
Omkring en kvarts miljon barn i Sverige beräknas växa upp i fattiga familjer där brist på pengar är ett ständigt problem. Det handlar om familjer som kämpar för att få tillvaron att gå ihop utan några marginaler utöver det allra nödvändigaste.
Enligt en ny undersökning som Majblomman har låtit genomföra svarar 8 procent av föräldrarna med barn i grundskolan att det under det senaste året har hänt att man själv och barnet eller barnen inte haft råd med ett mål varm mat. Det betyder alltså att cirka 80 000 barn mellan 7 år och 15 år har föräldrar som minst en gång det senaste året inte haft råd med ett mål varm mat.
Andelen barn i hushåll med ekonomiskt bistånd har ökat mellan 2008 och 2009. Under första kvartalet i år berördes 180 barn i Sverige av att någon av deras föräldrar vräktes. Det är en ökning med 21 procent jämfört med vad som registrerades av Kronofogdemyndigheten under samma period i fjol.
Barnfattigdom förekommer i hem där föräldrarna är arbetslösa, deltidsarbetande eller lågavlönade. En majoritet av de fattigaste barnen hade utländsk bakgrund eller levde med en ensamstående förälder. Det finns två faktorer som var för sig ökar risken för ekonomisk utsatthet – att ha utländskt ursprung och att växa upp med en ensamstående förälder. Tillsammans förstärker dessa två faktorer varandra och mångdubblar risken för fattigdom.
Ur ett barnperspektiv är det allvarligt att andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard ökar eftersom det innebär risk för både sociala och ekonomiska problem. Om inget görs för att vända utvecklingen nu är det stor risk att inte bara barnfattigdomen totalt kommer att öka utan också att klyftorna kommer att vidgas än mer. Både självförtroende och framtidstro kan minska hos barn som upplever att det är stor skillnad mellan vad de själva har för möjligheter och vad andra barn kan göra.
För att bekämpa barnfattigdom krävs en kombination av åtgärder: jobb som ger föräldrarna möjlighet att integreras och utvecklas i arbetslivet, tillräckligt och genomtänkt inkomststöd och nödvändiga tjänster för barnen och deras familjer.
Med anledning av det ovan anförda behöver riksdagen ge regeringen till känna att man behöver agera för att motverka barnfattigdomen.