Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om alla barns rätt till sjukvård.
Sverige har ett väl utbyggt system för sjukvård för barn. Trots det finns det barn som lever i vårt land som ställs utanför systemet och inte får tillgång till den sjukvård de har rätt till. Barn som lever i Sverige som ”irreguljära” eller ”utan papper”, till exempel barn som rest in i landet utan att ansöka om uppehållstillstånd, ställs utanför.
I barnkonventionens artikel 2 slås fast att konventionsstaterna ska tillförsäkra varje barn inom dess jurisdiktion de rättigheter som anges i konventionen. Ingen skillnad får göras på olika barn, oavsett barnets ställning. De rättigheter som anges i konventionen ska alltså säkerställas för alla barn som vistas i Sverige. I konventionens artikel 24 stadgas att konventionsstaterna ska säkerställa att inget barn blir utan sådan hälso- och sjukvård att barnet kan åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa. Genom att ratificera barnkonventionen har Sverige således förbundit sig att verka för tillgång till sjukvård för alla barn i Sverige.
FN:s kommitté för barnets rättigheter har vid två tillfällen påtalat att Sverige inte tillämpar principen om icke-diskriminering fullt ut för barn till illegala immigranter i fråga om social service utöver rätten till akut sjukvård. FN:s specielle rapportör för allas rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa, Paul Hunt, besökte Sverige i januari 2006. I sin rapport efter besöket konstaterade han bland annat att skillnader i rätt till sjukvård baserat på legal status utgör diskriminering. Han uppmuntrade Sveriges regering att erbjuda sjukvård till alla på samma villkor. I rapporten anges vidare att grupper av gömda, inkluderande personer som aldrig sökt asyl, utgör en av de mest utsatta grupperna i samhället.
Mänskliga rättigheter gäller för alla människor oavsett åsikt, ursprung eller ställning. I ett välfärdssamhälle som Sverige måste statsmakten vara särskilt uppmärksam på skyddsbehovet hos utsatta grupper som barn utan papper. Den svenska regleringen måste därför omgående ändras så att Sverige uppfyller sina förpliktelser vad gäller mänskliga rättigheter. En översyn bör därför göras för vad som ska gälla för personer som lever som papperslösa eller gömda i vårt land, med syfte att öka tillgängligheten i vården och överväga nya kostnadsmodeller. Landstingen bör utforma gemensamma riktlinjer för vård för dessa grupper. Alla barn som lever i Sverige ska ha rätt till vård på lika villkor.