Motion till riksdagen
2010/11:Sf377
av Jonas Gunnarsson (S)

Migrationspolitik för framtiden


s68026

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för att EU:s medlemsstater följer UNHCR:s rekommendationer om förföljelse på grund av kön och sexuell läggning, barns egna asylskäl samt begreppen väpnad konflikt och svåra inre motsättningar.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av asylprocessen.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att genomföra en översyn av reglerna för anhöriginvandring.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Dublinförordningen.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förändringar i migrationspolitiken.

Motivering

Att människor av olika skäl flyttar mellan länder är en naturlig process som ställer naturliga krav på samhället och som tillför nya erfarenheter och kunskaper. Anledningarna till att en individ migrerar kan vara många och sammansatta. Det kan bland annat handla om fattigdom, miljöförstöring, klimatförändring, krig, förtryck eller förföljelse i hemlandet.

Migrationen i världen ökar och Sverige är en del av den utvecklingen. Under de senaste 25 åren har antalet människor som flyttar till ett annat land i världen fördubblats och uppgår idag till ca 200 miljoner. Eftersom antalet kvinnor bland migranterna ökat kraftigt bör deras situation särskilt uppmärksammas. Migration kan för många kvinnor vara en dörr till ett tryggare liv där de bättre kan använda sin kunskap och förmåga, men kan i sina värsta former innebära att de tvingas leva som flyktingar, bli offer för människohandel eller jobba under slavliknande förhållanden.

När människor flyttar sprids kunskap, nätverk växer och nya möjligheter uppstår. Sverige är i sig ett tydligt exempel på att den kunskap, arbetskraft och mångfald som har kommit hit har haft stor betydelse för svensk tillväxt och utveckling. Men migration kan också innebära stora utmaningar, såväl för de människor som flyttar, som för de länder de lämnar eller flyttar till. Rätten till asyl handlar i grund och botten om solidaritet mellan folken över landgränserna. Asylprövningen ska göras genom en ordning som bygger på en rättvis, rättssäker och individuell prövning som står i överensstämmelse med internationella konventioner av den enskildes skäl för uppehållstillstånd.

Vi står bakom principen om att Sverige ska ha en reglerad invandring, och avser med det att det ska finnas regler för vem som har rätt att bosätta sig och vistas i landet. Med begreppet reglerad invandring avser vi självklart inte att det kan sättas ett uttryckligt tak för hur många som kan ges uppehållstillstånd i landet. Rätten att få skydd undan förföljelse är en individuell mänsklig rättighet och får inte tillåtas påverkas av konjunktur eller arbetskraftsbehov. Asylrätten ska stå i överensstämmelse med internationella konventioner. Den förutsätter att alla länder som har undertecknat FN:s flyktingkonvention har en öppen dörr för människor i behov av skydd och att de kan erbjuda en rättssäker prövning av asylskälen samt ett värdigt mottagande.

Svensk asyl- och flyktingpolitik

Ett lands asyl- och flyktingpolitik kan sägas vara ett slags värdemätare för dess inställning till försvaret av mänskliga rättigheter. För att försvara dessa grundläggande rättigheter krävs ett tydligt politiskt ansvarstagande.

För att förebygga att människor ska behöva bryta upp från sitt hemland och söka fristad i ett annat land krävs en tydlig linje när det gäller fattigdomsbekämpning, global rättvisa och i arbetet mot klimatförändringarna, liksom att inte bidra till militär upprustning och konflikter.

Sveriges flyktingpolitik ska vara en politik som tar ansvar för att värna asylrätten i Sverige så väl som internationellt. Solidaritet, humanitet och rättvisa ska vara ledord. Varje ärende ska avgöras individuellt. Barns bästa ska ha en verklig innebörd och asylprocessen ska utmärkas av rättssäkerhet och ansvarstagande. För att åstadkomma detta måste politiken ändra inriktning.

Vi socialdemokrater har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet tagit fram en gemensam överenskommelse om flyktingpolitiken. I den redovisar vi hur Sverige framöver behöver förändra sin politik för att solidaritet, humanitet och rättvisa ska prägla migrationspolitiken. Vi står fullt ut bakom den överenskommelsen, men väljer i höstens riksdagsbehandling att särskilt lyfta fram två aktuella ställningstaganden på riksdagens bord.

Dublinförordningen

Vi anser vidare att EU-kommissionens förslag till förtydligande av Dublinförordningen är ett bra initiativ. Sverige bör därför driva på för att kommissionens förslag till förändringar om dels möjligheten till familjeåterförening, dels den utökade möjligheten till offentligt biträde, dels att begäran om att överföringar enligt Dublinförordningen tillfälligt ska kunna upphöra ska införas i Dublinförordningen. När det gäller det sistnämnda är det vidare viktigt att möjligheten till undantag inte missbrukas för att undvika nödvändiga förbättringar i nationell lagstiftning för att garantera rättssäkerhet och goda mottagningsförhållanden. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Sverige ska tydligt motverka en restriktiv utveckling av den gemensamma flyktingpolitiken inom EU och verka för att politiken ska ändra inriktning för att värna asylrätten.

Mot bakgrund av detta bör regeringen inom EU verka för att värna asylrätten och motverka en restriktiv utveckling av den gemensamma flyktingpolitiken. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Anhöriginvandring

En stor del av den invandring som sker till Sverige sker genom anhöriginvandring. De regler som sedan 1997 gäller för familjeanknytning omfattar makar, sambopar, registrerade partner och barn under 18 år. I undantagsfall kan även en nära anhörig över 18 år, om så kallad hushållsgemenskap kan klargöras, beviljas uppehållstillstånd av familjeanknytningsskäl.

Dessa regler har inneburit en rad problem bland annat när det gäller tillämpningen av 18-årsregeln på barn som uppnått denna ålder under ärendets handläggning. Dessutom saknas en så kallad sista-länken-bestämmelse som kan ge åldrade föräldrar möjlighet att återförenas med vuxna barn. Försörjningskrav vid anhöriginvandring infördes under förra mandatperioden av den borgerliga regeringen trots att det mött förödande kritik, bland annat för att försörjningskrav försvårar nyanländas förutsättningar till rehabilitering och integrering i det svenska samhället.

Vidare vill vi göra ett förtydligande i utlänningslagen för att betona möjligheten att göra undantag från huvudregeln om att söka uppehållstillstånd vid anknytning från hemlandet om sökanden har barn i Sverige, om kvinnan i förhållandet är gravid, om sökanden varit gift eller sambo viss tid, eller om svår sjukdom föreligger.

Mot bakgrund av det ovan anförda bör regeringen genomföra en översyn av reglerna för anhöriginvandring med utgångspunkt i den tidigare Anhörigkommitténs förslag avseende bland annat. bestämmelser om hushållsgemenskap och ”sista-länken”. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 27 oktober 2010

Jonas Gunnarsson (S)