Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att samtliga kommuner ska ha en skyldighet att införa ett vårdnadsbidrag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att höja vårdnadsbidraget så att fler kan utnyttja det.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att vårdnadsbidraget ska kunna utnyttjas av en förälder oavsett om den andre föräldern samtidigt får ersättning från andra trygghetssystem.
För de flesta barnfamiljer är det tiden tillsammans som upplevs som den största bristvaran. Enligt en Sifo-undersökning ansåg en majoritet av de tillfrågade att vardagen är ganska eller mycket stressig. Mest stressade upplever sig småbarnsföräldrar vara. I en arbetstidsundersökning framgår att bland dem som har barn finns det en uppenbar önskan om att tillbringa mer tid med sin familj. Över 40 procent av föräldrar med barn under två år skulle vilja tillbringa mycket mer tid med sina barn. Statistik visar att ett föräldrapar i dag i snitt arbetar tio timmar mer per vecka än för trettio år sedan. På familjerådgivningen i Stockholm bekräftas bilden av att det som föräldrar oftast bråkar om är bristen på tid. Detta har givetvis konsekvenser för såväl barnen som föräldraskapet.
Det är uppenbart att många barnfamiljer upplever att tiden inte räcker till. Omsorgen om barn tar tid. Det är inte långsiktigt hållbart med ett samhälle där föräldrar inte har tid för sina barn. Det är föräldrarnas ansvar att prioritera barnen och familjepolitikens ansvar att skapa förutsättningar för denna prioritering. Politiken måste utformas så att föräldraansvaret uppmuntras och stöds. Därför måste det bli ekonomiskt och socialt möjligt att tillbringa mer tid med sina barn, särskild med de minsta barnen.
Det offentliga stödet till barnomsorg ska sätta barnets bästa i främsta rummet. Ett flertal studier har visat att det inte är förenligt med alla barns bästa att börja i förskola vid 1–1,5-års ålder. Därför måste det finnas alternativ. Barnomsorgen ska utformas så att den passar alla barn och det är föräldrarna som bäst känner vad just deras barn behöver. Föräldrarna måste därför få makt över hur det offentliga stödet ska användas.
Ansvaret för att erbjuda barnomsorg ligger på kommunerna från det att barnet fyller ett år. Den centrala utgångspunkten för Kristdemokraterna alltsedan barnomsorgen började byggas ut under 1970-talet har varit att kommunen lika gärna kan betala direkt till föräldrarna åtminstone en del av barnomsorgskostnaden om dessa själva ordnar barnomsorgen.
Från och med den 1 juli 2008 gav alliansregeringen, med Kristdemokraterna som pådrivande, en möjlighet för kommunerna att införa ett skattefritt vårdnadsbidrag om högst 3 000 kronor per barn och månad. Det är ett första och viktigt steg för att utöka familjernas frihet. Utformningen av vårdnadsbidraget var en kompromiss mellan de fyra partierna i regeringen.
Hittills har sammanlagt 123 kommuner infört vårdnadsbidraget. Hos många föräldrar finns en stark vilja att få ta del av det offentliga stödet till barnomsorg för att själva ta hand om barnen när de är små. Det är fortfarande alltför många kommuner som inte har gett denna möjlighet till de föräldrar som så önskar.
Valfrihet för småbarnsföräldrar är en av Kristdemokraternas viktigaste frågor. För att alla föräldrar ska ha samma möjlighet att välja om de vill ha ett vårdnadsbidrag föreslår vi att samtliga kommuner får skyldighet att införa ett vårdnadsbidrag, d.v.s. ett ekonomiskt stöd även till de föräldrar som själva tar hand om sina barn. Vi föreslår även att vårdnadsbidragets beloppsgräns bör höjas så att det blir möjligt för fler att utnyttja vårdnadsbidraget. Detta bör utredas.
Vårdnadsbidraget omgärdas i dag av ett antal regler som begränsar flexibiliteten och för vissa omöjliggör ett användande. Exempelvis får ingen i familjen samtidigt ta del av ersättningar från vissa andra trygghetssystem, vilket innebär att även om den ena föräldern enbart på deltid eller under en kortare period tar del av någon sådan ersättning utestängs familjen från möjligheten att nyttja vårdnadsbidraget. Det utestänger bl.a. alla familjer där den ena föräldern har nedsatt arbetsförmåga från att nyttja vårdnadsbidraget. Vi menar att denna regel är orimlig och att den förälder som har ett vårdnadsbidrag ska kunna behålla det oavsett om den andre föräldern samtidigt uppbär ersättning från ett annat trygghetssystem.