Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en human och solidarisk sjukförsäkring.
Alla människor löper risk att någon gång under livet drabbas av en långvarig sjukdom, en skada eller en funktionsnedsättning. Vissa har förmånen att få vara friska under i princip hela sin aktiva ålder, medan andra råkar ut för ohälsa. Ingen kan på förhand veta om hon eller han kommer att drabbas.
Vi har i Sverige sedan många år tillbaka valt att ha ett försäkringsskydd som omfattar alla, som ersätter inkomstbortfall och är solidariskt finansierat. När alla är med och delar på riskerna blir avgiften till försäkringen lägre än om var och en skulle klara sig själv. Ett system där var och en löser sin egen försäkring skulle inte bara bli dyrt, en del människor skulle på grund av funktionshinder eller sjukdom inte ens få någon försäkring.
Sjukförsäkringen bygger på den grundläggande principen att alla är med och bidrar till en gemensam försäkring och att alla har samma rätt att få del av den när och om man behöver. Vi finansierar den gemensamt genom arbete och avgifter på lönen och alla kan lita på att den träder in när man behöver. Vi betalar när vi är friska och får tillbaka när vi är sjuka, och vi betalar inte mer för att vi arbetar i yrken där risken är större att vi drabbas av sjukdom eller arbetsskada. Vi betalar in i förhållande till inkomst och får också tillbaka för att täcka upp för inkomstbortfall.
Regeringen har under de senaste åren i grunden förändrat och försämrat sjukförsäkringen. Det har skett i snabb takt och utan att man lyssnat på de personer som drabbas, arbetsmarknadens parter eller ens de egna myndigheterna. Redan från början präglades förändringarna av hafs och slarv, dåligt underbyggda förslag och brist på konsekvensanalys. Detta har inneburit att sjukförsäkringen nu är ett sådant lappverk att varken de försäkrade eller de som ska tillämpa reglerna längre har en rimlig chans att kunna överblicka, förstå och tolka reglerna. Rättssäkerheten är därmed hotad.
Den nyligen tillträdde socialförsäkringsministern har, trots all kritik mot hur försäkringen slagit mot enskilda människor, uttalat att vi inte kan räkna med några förändringar i reglerna. Detta är djupt olyckligt och oroande.
Vi socialdemokrater har redan från början sagt nej till de dogmatiska tidsgränserna riktade mot enskilda människor som regeringen, trots avsaknad av just rehabilitering, kallar rehabiliteringskedjan. Utsorteringskedjan är ett mer passande namn. Vi säger också nej till sänkta ersättningsnivåer och till stupstocken i sjukpenningen. Den som är sjuk och inte kan arbeta ska ha rätt till sjukpenning, även om man är sjuk under en längre tid. Och ersättningen ska vara 80 % under hela sjukskrivningsperioden.