Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda frågan om införandet av dagar för vård av förälder.
Vårt behov av nära relationer med vår mamma eller pappa slutar inte när vi blir vuxna. På samma sätt slutar inte vårt behov av nära relationer med våra barn när de blir vuxna.
Många gånger är dock samhällets trygghetssystem utformade utifrån en begränsad syn på vad som är en familj och vårt behov av nära relationer – hela livet. Familjen omfattar, för de flesta, även äldre mamma, pappa, vuxna barn, och syskon.
Idag finns möjligheten att få närståendepenning för vård av exempelvis sin förälder som är svårt sjuk. Det går då att under 100 dagar få ersättning när man avstår förvärvsarbete. Jag anser att detta är bra men att det behövs stöd även vid andra situationer än de då det blir aktuellt med närståendepenning.
När man som äldre behöver gå till läkare, tandläkare eller på något annat besök följer redan i dag vuxna barn med genom att de tar semester eller annan obetald ledighet från arbetet. I de fall den anhörige inte kan så blir det istället någon från hemtjänsten som följer med. Det skulle stärka de naturliga familjebanden, valfriheten och tryggheten för de äldre om de kunde ha något av sina vuxna barn med sig vid besöket eller en vän, istället för t.ex. en kommunalt anställd.
Det finns i dag ett system för att vara hemma med sitt sjuka barn i dagligt tal kallat VAB (vård av barn). Jag vill att något liknande införs då en äldre anhörig, närstående eller vän behöver ha sällskap till t.ex. läkare, kallat VAF (vård av förälder). Antalet VAF-dagar skulle kunna beräknas på samma sätt som tillfällig föräldrapenning, vara behovsprövade, ge rätt till tjänstledighet och exempelvis vara maximalt tio per år. Detta bör utredas.