Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utvärdering för att säkerställa att förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning ger flyktingstatus i enlighet med lagstiftningens intentioner.
Arbetet för att förstärka rättigheterna för dem som riskerar förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning är av stor vikt. Kristdemokraterna drev under ett flertal år frågan om att förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning skulle ge flyktingstatus och under 2005 genomfördes en sådan förändring. Någon utvärdering har dock inte gjorts om huruvida den nya lagstiftningen har förbättrat möjligheterna för dem som riskerat förföljelse på någon av dessa grunder att få uppehållstillstånd.
Under 2009 förstärktes Migrationsverkets arbete med kompetensutveckling och med att förbättra beslutsunderlagen när det gäller HBTQ (homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer-personer)-relaterade frågor. Inom Migrationsverket finns till exempel en särskild referensgrupp och man arbetar aktivt med att utbilda personalen i bemötandefrågor. Seminarier har anordnats och en extern utredare har sett över beslutsunderlagen ur ett HBTQ-perspektiv. Det är ett välkommet arbete.
Men det finns fortfarande mycket som tyder på att lagstiftningens intentioner om att ge flyktingstatus åt dem som riskerar förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning inte efterlevs. RFSL uppger att de har kontakt med mellan 50 och 60 personer årligen, och att många av dessa får avslag på sin asylansökan trots att en återkomst till hemlandet riskerar att innebära förföljelse. RFSL:s erfarenheter är också att rättssäkerheten inom Migrationsverket är bristande. Organisationen uppger bland annat att de vid ett flertal tillfällen fått ta del av avvisningsbeslut som står i strid med myndighetens egna rekommendationer, eller till och med lagstiftningen. Asylsökande som saknar kontakter med organisationer som till exempel RFSL, som har god kännedom om vad som ska gälla och därför uppmuntrar dem att överklaga, har därför betydligt sämre chanser att få asyl i Sverige.
Det finns alltså skäl att anta att riksdagens intentioner med den gjorda lagändringen inte har uppnåtts. Det är därför viktigt att det snarast görs en utvärdering av hur Migrationsverket, Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen har levt upp till lagstiftningens intentioner och att åtgärder vidtas för att säkerställa att ingen utvisas trots hot om förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning.