Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa jämställdhetsbonusen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa vårdnadsbidraget.
Barn behöver nära och trygga relationer med båda sina föräldrar. Den relationen grundläggs tidigt i livet. Därför är det viktigt att båda föräldrarna tillbringar tid med barnet under det första året. Under den första tiden med ett nyfött barn är det extra viktigt att föräldrarna ges möjlighet att vara hemma samtidigt. Dagens tio dagar med tillfällig föräldrapenning för den födande kvinnans partner är inte tillräckligt. Vi är därför mycket positiva till regeringens förslag att föräldrarna till ett barn ska kunna få föräldrapenning samtidigt i 30 dagar under barnets första levnadsår.
Pappor tar i dag ut ca 23 % av föräldradagarna. Trots att pappors uttag av föräldradagar har ökat något skulle det med dagens takt ta 31 år innan uttaget blir jämställt mellan kvinnor och män. Syftet med regeringens jämställdhetsbonus var att få män och kvinnor att dela mer lika på föräldraledigheten. Men antalet pappor som tar ut föräldradagar har inte blivit fler på grund av bonusen enligt en rapport från Försäkringskassan. Vi var kritiska till jämställdhetsbonusen redan när den infördes. Nu är det uppenbart att den inte fyllt sitt syfte, och därför bör regeringen avskaffa jämställdhetsbonusen. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Regeringen har föreslagit att jämställdhetsbonusen ska förenklas. Jämställdhetsbonusen ska betalas ut i samband med föräldrapenningen. Vid ett helt jämställt uttag av föräldrapenningen får föräldrarna totalt 13 500 kr i bonus. Regeringen har även föreslagit att föräldradagar när föräldrarna väljer att vara hemma samtidigt inte ska ge rätt till jämställdhetsbonus. Om föräldrarna väljer att vara hemma samtidigt under den föreslagna tiden om 30 dagar blir den totala bonussumman i stället 10 500 kr.
Som vi framhållit ovan anser vi att regeringen bör avskaffa jämställdhetsbonusen eftersom det är uppenbart att den inte fyller sitt syfte. Och det verkar än mer rimligt att avskaffa den då föräldrar som väljer att vara hemma samtidigt de första 30 dagarna inte ska få del av jämställdhetsbonusen.
Vårdnadsbidraget tas främst ut av kvinnor som saknar ett fast arbete. Bidraget som är på 3 000 kr i månaden går inte att försörja sig på och ger inga pensionspoäng. Reformen ökar därför kvinnors beroende av en partner som försörjer dem. Följden av en försvagad förankring på arbetsmarknaden är sämre pension, sämre ekonomisk trygghet vid arbetslöshet och sjukdom, sämre möjligheter till karriär och löneutveckling. Vid en separation kan konsekvenserna för kvinnan som varit hemma med vårdnadsbidrag bli direkt förödande för hennes möjligheter att försörja sig.
För att få ut fullt vårdnadsbidrag ska barnet inte delta i förskola som är offentligt finansierad. Barn som inte går i förskolan riskerar att få sin språkutveckling försenad. Detta gäller speciellt barn till invandrade.
På Järvafältet i Stockholm har två förskolor fått stänga till följd av att barnen hålls hemma med vårdnadsbidrag. Skolverket har tidigare varnat för att vårdnadsbidraget skulle öka segregationen i förskolan. Alla barn har inte längre samma rätt till barnomsorg av god kvalitet, vilket strider mot barnkonventionen. Vi är djupt oroade över att klyftorna mellan barn ökar. En anledning till att förskolan subventioneras är att den är en pedagogisk verksamhet som utvecklar barnens sociala förmåga. Det är i förskolan som grunden till det livslånga lärandet läggs. Att skattepengar nu används till att hålla barn borta från förskolan är därför en utveckling i helt fel riktning. Dessutom har regeringens egen expertgrupp konstaterat att vårdnadsbidraget är en fattigdomsfälla för invandrade kvinnor utan arbete (ESO, juni 2011). Regeringen bör därför avskaffa vårdnadsbidraget. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Dagens föräldrar behöver en modern och jämställd föräldraförsäkring i stället för bonusar och bidrag. Kvinnor och män behöver få lika möjligheter att delta i både arbetsliv och familjeliv och barn få möjlighet till nära relationer med båda sina föräldrar. Många män vill ta ut mer föräldraledighet, men motarbetas av sina arbetsgivare. En jämställd fördelning av dagarna mellan föräldrarna skulle tvinga arbetsgivare att acceptera att män tar ut ledigheten, och göra det mer socialt accepterat på manligt dominerade arbetsplatser.
De flesta partier i riksdagen är överens om att föräldraansvaret måste delas mer lika mellan kvinnor och män. I över 30 år har försök gjorts med kampanjer, pappamånader och bonusar, men mäns uttag av föräldradagar har bara ökat marginellt. Arbetsgivare vet att kvinnor enligt statistiken är borta från arbetet mer än män är borta för att vara hemma med barn. Ur arbetsgivarnas perspektiv kan det därför vara rationellt att diskriminera kvinnor och gynna män. Det ojämställda uttaget av föräldraledighet drabbar därigenom alla kvinnor även de som inte blir föräldrar. Dagens föräldraförsäkring skapar ojämställdhet. Alla är förlorare på det. Kvinnor förlorar när det gäller karriär och ekonomiskt inflytande. Barn förlorar när det gäller kontakten med sin pappa. Män förlorar när det gäller delaktighet i sin egen familj. Föräldradagarna bör därför delas lika mellan föräldrarna.