Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av insatser till stöd för regionala utvecklingscentrum och Produktion i Väst.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att utveckla nationella strategiska program för utveckling inom olika branscher i samverkan mellan företrädare för arbetstagare, näringsliv och samhälle.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av insatser till stöd för forsknings- och utvecklingsarbete inom tjänstesektorn.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att utveckla de regionala tillväxtprogrammen.
Stora samhällsbehov kommer under en överblickbar framtid kräva omfattande investeringar för att säkra bättre kommunikationer, en omställning av energisystemet och fler bostäder. Bara inom dessa områden är investeringsbehoven i Västsverige betydande. De betingar politiska beslut och bygger på ett konstruktivt samspel mellan offentlig och privat sektor som förenar två uppgifter med varandra: tillvarata angelägna medborgarintressen och utveckla näringslivet.
En offentligt driven investeringspolitik kommer naturligtvis att ge effekter inom stora delar av näringslivet. Industrins egna investeringar har i Västsverige motsvarat 10–15 miljarder per år sedan mitten av 1990-talet, och som andel av de samlade industriinvesteringarna i landet har de utgjort ca 25 procent med årliga variationer. Under 2008 och 2009 förutses de uppgå till 20 procent, vilket är en tydlig nedgång jämfört med 28 procent så sent som 2006. Att underlätta framtida investeringar är en ofrånkomlig del av näringslivets utveckling överhuvudtaget, och samverkan kring vitala utvecklingsfrågor tillhör också framtida uppdrag.
I detta sammanhang är satsningar som t.ex. Innovatum i Trollhättan, Lindholmen i Göteborg och Gothia center i Skövde oerhört viktiga, och de får illustrera några arenor för att ta vara på utvecklingskraften inom företag och skapa förutsättningar för företags- och produktutveckling. Samarbete mellan högskolorna inom ramen för ”Produktion i Väst” är ett försök till kraftsamling kring utveckling av industriell produktion och bidrar till att främja näringslivets utveckling – framför allt ifråga om små och medelstora företag.
Behoven av industriellt utvecklingsarbete växer. Uppdragen är flerfaldiga och kan sammanfattas i att dels underlätta omställning, dels främja växtkraft i näringslivet och stimulera tillväxt inom nya områden.
Fordonsforskningsprogrammen representerade ett för Västsverige och hela landet strategiskt industriellt uppdrag. Erfarenheterna visade att de har varit behovsstyrda, och relevansen för industrin har varit hög samtidigt som samarbetet med högskolorna har varit viktigt. En fortsättning av dessa framstår i ljuset av industrikrisen som nödvändig.
På motsvarande sätt förhåller det sig med de nationella strategiska program för utvecklingen inom olika branscher som den tidigare socialdemokratiska regeringen tog initiativ till. De byggde på en aktiv och konstruktiv samverkan mellan näringsliv och samhälle kring viktiga utvecklingsfrågor för både företag och samhälle i syfte att skapa det ”innovativa Sverige”.
Utöver fordonsindustrin lyftes då fem andra ”nyckelbranscher” fram:
metallurgi
skogs- och träindustrin
läkemedel och bioteknik
IT- och telekombranschen.
De olika branscherna svarar för merparten av näringslivets samlade satsningar på forskning och utveckling, och de ger betydande exportinkomster och flera hundra tusen arbetstillfällen i landet. Det finns anledning att åter aktualisera den här formen av samverkanslösningar inom strategiskt viktiga utvecklingsområden för industrinationen Sverige.
Dessutom är det för Västsveriges del också viktigt att utarbeta ett liknande branschprogram för livsmedelssektorn. Dessutom är det så att t.ex. Västra Götalandsregionen genom sin kompetens och storlek inom vårdsektorn kan bidra till utveckling, tillväxt och nya arbetstillfällen inom det medicintekniska området.
På motsvarande sätt som redan sker inom varuproduktionen spelar forsknings- och utvecklingsarbetet en växande roll för tjänstesektorn. Det blir därför ett uppdrag att pröva samarbetsformer med högskolor och klargöra inriktningen på och omfattningen av den framtida tjänsteforskningen. Ytterst handlar de här uppdragen om att skapa miljöer för forskning kring varu- och tjänsteproduktion i samverkan med företag och offentliga organ i Västsverige.
En utveckling av näringslivet omfattar insatser inom många områden. Några viktiga förutsättningar för att utveckla och skapa nya ”mervärden” handlar om insatser inom flera områden till stöd för näringslivets utveckling:
kompetensförsörjning, dvs. yrkesutbildad arbetskraft
säkrande av tillgång på kapital
goda kommunikationer
marknadsföring och efterfrågan (inkl. export)
stimulerande av innovationer och FoU-insatser.
En regional uppföljning av ett antal strategiska näringspolitiska uppdrag förutses kunna förstärka insatser på nationell nivå. Regional utvecklingspolitik är en ”axel” kring vilken förutsättningar och resurser i respektive län/region ska tas till vara för att stimulera näringslivets utveckling, sysselsättning och tillväxt. I fokus står användningen av det regionala utvecklingskapitalet, som avser såväl statliga som regionala resurser och EU-resurser, för att uppnå målen.
Regionala tillväxtprogram har framför allt betydelse på medellång och/eller längre sikt. Regionala tillväxtprogram kan och bör även fortsättningsvis vara ett redskap i den regionala utvecklingspolitiken, som kan fördjupas och utvecklas. Detta kan innebära följande:
Statliga resurser för näringslivsutveckling ska handhas av regionala organ i större utsträckning än hittills.
Parterna på arbetsmarknaden involveras på ett tydligt sätt och blir representerade i besluts- och/eller samverkansorgan.
Ökad vikt ska läggas vid uppföljning/utvärdering av olika projekt inom relevanta behovs-/insatsområden.
Ett samspel/samarbete med AF kring vissa arbetsmarknadspolitiska insatser ska eftersträvas.
Tydliga mål för sysselsättning ska vägleda insatserna inom olika områden.
Det är vidare ett ofrånkomligt faktum att utvecklingskraften i Västsverige är mycket stark vid en jämförelse med andra europeiska regioner. Det innebär att regionerna bl.a. måste vara en aktivt partner i EU-samarbetet, och då särskilt i det regionala samarbetet.