Motion till riksdagen
2010/11:N397
av Helén Pettersson i Umeå m.fl. (S)

Jobb i Västerbotten


s27058

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att investera i jobb i Västerbotten.

Motivering

Arbete är grunden för människors personliga utveckling och frihet att bestämma över sitt eget liv. Arbete är också grunden för vårt gemensamma välstånd och vår välfärd. Därför ska alla som kan arbeta ha ett arbete. Den globala finanskrisen har lett till en rekordhög arbetslöshet i Sverige och beräknas sjunka endast långsamt. Framför allt är unga drabbade. Dessutom är en av tre långtidsarbetslös. I Västerbotten var arbetslösheten i augusti 2010 nästan 8 procent. Det krävs aktiva åtgärder från regeringens sida för att sätta stopp på den negativa utvecklingen och för att skapa nya arbetstillfällen i landet.

I Västerbotten finns det goda förutsättningar till utveckling och tillväxt. Skogs- och träindustrin är en viktig motor i länet, men dess roll är inte så stor som den kan och borde vara. Råvaran måste tas bättre tillvara genom ökad bearbetning och förädling inom länet. Dessutom borde träet användas betydligt mer som byggnadsmaterial. Den produktiva skogsarealen är en av Västerbottens viktigaste basresurser och borde öka. Att investera i skogs- och träindustrin skulle betyda fler arbetstillfällen i länet.

Västerbotten är en av Europas viktigaste gruvregioner. De senaste åren har gruvnäringen i länet utvecklats i en positiv riktning och allt talar för att den består, trots finanskrisen. För att skapa fler arbetstillfällen är det viktigt att regelverket som omgärdar gruvverksamheten förenklas och att gruv- och mineralföretagens kontakter med myndigheterna underlättas. Tidsrymden från prospektering till malm- och mineralbrytning måste kortas.

Turistnäringen har goda förutsättningar i Västerbotten genom storslagen fjällvärld, vacker kust, ett levande kulturlandskap, ett rikt kulturliv och en ren och till stor del orörd natur. Dessa resurser innebär att turismen har framtiden för sig. För utveckling av näringen måste infrastrukturen i länet förbättras, där goda flygförbindelser till inlandet är en nödvändig förutsättning. En god täckning för mobiltelefoner och utbyggt bredbandsnät med hög kapacitet är andra angelägna krav för näringen.

Tillgång till bensinmackar, mataffärer och annan nödvändig kommersiell service och samhällsservice är andra nödvändiga förutsättningar för att kunna driva företag på landsbygden, varför stödet till detta måste finnas kvar. Det måste också finnas goda möjligheter till kontakt med olika myndigheter för att kunna rekrytera personal eller starta ett företag.

Då många av företagarna inom turistnäringen är småföretagare, är det viktigt att underlätta för dem att anställa och expandera, administrera, exportera och få tag i kapital. Det ska vara enkelt och tryggare än i dag att röra sig mellan företagande och lönearbete. Hittills har regeringens politik motarbetat dem. Avskaffandet av det särskilda grundavdraget i stödområde A och höjda arbetsgivaravgifter för de minsta företagen har inneburit betydande kostnadsökning för exempelvis hantverkare, kaféägare och andra småföretagare i glesbygden med ett par anställda.

Kunskap och kompetens är allt viktigare för våra framtida jobb. Därför är det angeläget att den högre utbildning och forskningen som idag bedrivs vid Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Norrlands universitetssjukhus får ökat stöd. Det gäller också innovationer som uppstår genom samarbetet mellan högskola och näringsliv. Stödet till innovatörer måste ses över och förbättras samtidigt som innovatörerna måste få ett större inflytande över utvecklingsprocessen.

Stockholm den 21 oktober 2010

Helén Pettersson i Umeå (S)

Ibrahim Baylan (S)

Isak From (S)

Katarina Köhler (S)