Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att statliga bolag och myndigheter via regleringsbrev och ägardirektiv ges tydliga signaler om sitt ansvar för att värna om och stärka genomförda lokaliseringar samt bidra till den regionala utvecklingskraften.
Under en lång rad av år fanns en strävan att utlokalisera statliga verk och myndigheter till olika delar av landet. Syftet var att med statliga arbeten och kompetens bidra till den regionala balansen och utvecklingen. På senare år har vi sett en stark tendens till uttunning av befintliga lokaliseringar samt återlokalisering till storstadsområdena.
I Sollefteå i Västernorrland har distansapoteket, Krisberedskapsmyndigheten och skattekontorets växel avvecklats. Detta utgör sammantaget cirka 150 arbetstillfällen som en gång lokaliserats till orten som kompensation för regementsnedläggningar. Kvar av de utlokaliserade statliga arbetstillfällena finns 14 jobb inom Försvarets hundavelsstation som nu hotas genom ett förslag om privatisering av verksamheten.
Exemplet Sollefteå är mycket tydligt när det gäller att klargöra den bristande statliga styrningen från ett regionalpolitiskt perspektiv. Andra tydliga exempel är bildandet av de statliga bolagen Infranord, Vectura och Svevia som är avknoppningar till tidigare verksamheter inom Banverket och Vägverket med säte i Borlänge. Dessa tre statliga bolags huvudkontor ligger nu i Solna respektive Sundbyberg med sammanlagt 150 arbetstillfällen.
Regeringen förklarar det inträffade med att beslut om lokalisering fattas av respektive statligt bolags ledning och styrelse. Om viljan finns kan självfallet en tydlig regionalpolitisk ambition från regeringens sida påverka även dessa frågor. Ett sätt att skärpa det regionalpolitiska perspektivet är att använda de regleringsbrev och ägardirektiv regeringen utformar och ansvarar för. Där är det möjligt att ge tydliga och skarpa signaler om ansvaret för att stödja den regionala utvecklingskraften runt om i landet.