Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en biogasstrategi för organiskt avfall.
I Sverige återvinner vi i dag 96 procent av allt hushållsavfall. Avfallet blir till nya material, fjärrvärme, el, biogas med mera. Nästan ingenting lämnas till soptippen. Vi är ett av de bästa länderna i världen på återvinning. Det ska vi fortsätta att vara.
Det finns många anledningar till vår goda statistik, bland annat tidigt insatta styrmedel som påverkar avfallshanteringen. Vi har infört förbud mot att deponera brännbart avfall. Förbudet har medfört att soptipparna är på väg att försvinna och att avfallet i stället återvinns som energi. Skatter på fossila bränslen och stöd till förnybar energi har också påverkat intresset för en utbyggd avfallsförbränning. Ändå visar prognoser att våra sopberg är fem gånger så stora år 2050 jämfört med i dag.
Mellan 10 och 50 procent av all den mat vi köper och stoppar in i kylskåp, frys och skafferi äter vi sedan aldrig upp. Den totala mängden onödigt matavfall beräknas till 900 000 ton per år från svenska hushåll. Svenska matvarubutiker kastar mer än 100 000 ton mat årligen till ett pris av drygt 2 miljarder kronor.
Via en nystart för det tidigare så framgångsrika Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) vill vi stödja produktionen av biogas från organiskt avfall. Kommunala energi- och avfallsverksamheter har här ett särskilt ansvar att visa att nyttiggörande av avfall är möjlig.
Konsumenterna ska också kunna påverka det enorma energislöseri som all bortslängd mat innebär.
Vi vill satsa på en nationell biogasstrategi som tar till vara på det organiska avfallet och ökar produktionen och distributionen av biogas. Om 70 procent av matavfallet samlas in och rötas kan det ersätta 67 miljoner liter bensin, vilket är årsförbrukningen för 56 000 bilar.