Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om smarta IT-lösningar för smarta elnät.
EU:s medlemsländer har satt upp ett mål om att öka energieffektiviteten med 20 % till år 2020, tillsammans med målen om ökad förnybar energiproduktion och en minskning av utsläppen – båda med 20 % till år 2020. Dessvärre hamnar energieffektivitetsmålet ofta i skymundan, trots att det är ett av de enklaste och billigaste sätten att minska utsläppen. Den energi som inte används är den bästa energin, brukar det sägas.
För att nå dessa ambitiösa mål har EU-kommissionen påpekat att s.k. smarta elnät kan vara en lösning. Smarta elnät innebär att det går att balansera produktion (både småskalig och storskalig elproduktion) och förbrukning genom att flytta och lagra el. Flexibiliteten höjs, förnybara källor kan integreras och el kan lagras (och därmed sparas) i t ex elbilars batteri när de inte används. Det finns redan forskning och viss utveckling på området.
Sverige har en flexibel elproduktion genom vår stora användning av vattenkraft och kärnkraft. Det tredje benet i svensk elproduktion består av förnybara källor. Denna bakgrund innebär att Sverige har en stark potential att utveckla smarta elnät som inte bara skulle leda till att öka energieffektiviteten utan också till utveckling av nya lösningar som sedan kan exporteras till andra länder. Därför bör det ses över vilka möjligheter som finns för att stimulera till samarbete mellan stat och kommuner å ena sidan och olika aktörer på elmarknaden och både forskningen och IT-företag å andra sidan för utveckling av testområden för smarta elnät i Sverige.