Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en god, långsiktig stödstruktur till sociala företag och kooperativ företagsrådgivning.
Många har idag en dröm och en vilja att förverkliga sina idéer genom att starta ett eget företag. De flesta som startar ett företag gör det på det traditionella sättet som att starta ett handelsbolag eller enskild firma, men för en del är det steget för långt. Att ha en företagsform där det är möjligt för företagarna att tillsammans dela på ansvar, inflytande i ekonomiska frågor och arbetsuppgifter kan vara viktigt. Antalet kooperativa företag i form av ekonomiska föreningar har också ökat kraftigt under senare år, närmare bestämt med 35 % sedan slutet av 1990-talet. Tillväxttakten är tre gånger så hög jämfört med aktiebolag och enskilda firmor.
Ett kooperativt företag kännetecknas av att det är tre eller fler personer som äger och driver företaget, styr det demokratiskt och deltar i verksamheten.
Varje år startar runt 500 nya kooperativa företag i landet, främst i form av ekonomiska föreningar. Totalt finns (2008) 6 600 ekonomiska föreningar som är aktiva företag, bostadsrättsföreningarna oräknade. De finns i fler och fler branscher, under de senaste fem åren har det startat nya ekonomiska föreningar i nästan 300 branscher. Till de vanligaste bland dessa hör organisationskonsultverksamhet och liknande, förskola och grundskola, konstnärlig och kulturell verksamhet, datakonsultverksamhet och elproduktion. Om fler människor kände till att det finns både en företagsform och skräddarsydd rådgivning för dem som vill starta och driva företag tillsammans, skulle många fler ta steget och bli företagare.
Sociala företag och socialt entreprenörskap är en del som oftast görs genom kooperativ. Medan kooperativt företagande handlar om hur man driver en verksamhet så handlar socialt företagande i första hand om vilka som driver verksamheten och om vad den syftar till, men även om vissa principer för hur man gör det. Sociala företag är ett sätt att skapa arbetstillfällen och tillfredsställa behov som varken den offentliga sektorn eller den privata marknaden tillgodoser. För många av dem som står långt ifrån arbetsmarknaden, t ex på grund av funktionshinder, sjukdom eller tidigare missbruk, kan det sociala företagandet vara en väg in på arbetsmarknaden.
I ett socialt företag kan man arbeta utifrån sina egna förutsättningar och vara delaktig i verksamheten. Det finns flera goda exempel på socialt företagande i vårt land, men tyvärr är det alltför ofta en alldeles för lång process att gå från ett utanförskap till att bli entreprenör.
Det behövs god information och rådgivning om socialt företagande i hela landet. Det borde också vara möjligt att göra det enklare för människor att få lönebidrag och samtidigt engagera sig i socialt företagande.
Vi behöver se över alla sätt så att fler vill, vågar och kan starta och driva företag. Vi måste på alla sätt ge människor möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och bryta utanförskapet. Att ge ökade möjligheter genom en god, långsiktig stödstruktur för socialt företagande är viktigt för att lyckas med detta. Här är företagsrådgivningsorganisationen Coompanion en viktig aktör. Att skapa en god, långsiktig stödstruktur även för företagsrådgivning inom de kooperativa företagsformerna är viktigt för att skapa fler entreprenörer.
Detta bör ges regeringen tillkänna.