Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att underlätta för serviceföretagande på landsbygden.
Stora delar av Sverige består av lands- och glesbygd. Ändå stiftas lagar och regler oftast efter storstädernas förutsättningar. Idag bor 75 % av landets befolkning i eller runt de större städerna. Detta betyder att drygt 2 miljoner svenskar bor på landsbygden eller i glesbygden. Av dessa bor en majoritet i Norrland, men det finns glesbygdskommuner även i södra Sverige såsom Borgholm, Vimmerby och Västervik.
Servicen på landsbygden tunnas ut år för år. I många småbyar i Kalmar län, som för tjugofemtalet år sedan sprudlade av liv, gapar affärslokaler tomma och bygden tynar sakta bort. På vissa ställen finns dock fortfarande en lanthandel eller mack kvar, och dit har den kvarvarande samhällsservicen nu centrerats. De tio senaste åren har 20 % av landsbygdens lanthandlar, och många gånger samhällsservicen med dem, försvunnit. Fortsätter den nuvarande trenden i oförändrad takt dröjer det inte länge innan lands- och glesbygdens både privata och offentliga samhällsservice är utplånad.
Näringsverksamhet både i stad och på landsbygd måste ske under marknadsmässiga villkor. Utveckling måste ske av egen kraft. Dock är den grundläggande förutsättningen olika då kundunderlaget för en landsbygdsbutik är svårt att påverka samtidigt som kanske en enskild företagare inte bara behöver kunna ett verksamhetsområde eller ett regelverk för att kunna driva en framgångsrik näringsrörelse på landsbygden.
För att hindra att servicenäringen på landsbygd och i glesbygd ytterligare utarmas bör regeringen se över möjligheten att underlätta för serviceföretagande på landsbygden.