Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kunskapsdrivet företagande.
Företagandet måste växa för att ge högre reallöner och fler jobb. Vi eftersträvar ett kunskapsdrivet företagande. Med det menas att företagen utvecklar mer och mer avancerade produkter, tekniskt, nya innovativa affärsmodeller eller på annat sätt skapar slagkraftiga organisationsmodeller. Om vi ska kunna hålla en hög ekonomisk standard måste näringslivet i ökande grad ha en inriktning mot avancerade produkter som kan bära den höga lönenivå som är eftersträvansvärd. Detta innebär inte att vi nedvärderar ”brödfödeföretagande”. Detta kan vara en god lösning för den som funnit en nisch men som inte vill låta företaget växa, eller för den som vid företagsnedläggning undvikit arbetslöshet genom att starta eget.
Förutsättningar för ett kunskapsdrivet företagande läggs inte minst genom standarden på vårt utbildningsväsende, allt från grundskolan till den avancerade akademiska nivån. De satsningar som nu görs på bättre kvalitet i grundskolan och gymnasiet liksom i yrkesutbildningen är viktiga för utvecklingskraften och attraktiviteten på lång sikt.
Genom forskningspropositionen som beslutats i riksdagen har vi både förstärkt forskningen direkt och redovisat framtida satsningar. Det är en förstärkning av den reguljära forskningen vid universitet och högskolor och en satsning på strategiska områden. Industriforskningsinstituten stärks. Den har en inriktning som ligger nära de konkreta problem som de mindre företagen har. Det är därför värdefullt att de får en möjlighet att utöka sin verksamhet. Den statliga myndigheten Vinnova som är inriktad mot konkurrensutsatt behovsmotiverad forskning och utveckling av innovationssystem får också ökade resurser.
De statliga forskningspengarna bör kompletteras med att en särskild skatterabatt införs för forskning och utveckling i företag. Detta finns i någon form i de flesta länder som Sverige konkurrerar med om lokalisering av kunskapsintensiva verksamheter. En FoU-rabatt är mycket viktig som komplement till andra villkor under den tid en produkt utvecklas och kommersialiseras. Rabatten kan utformas med ett tak per företag så att det främst blir nya och mindre verksamheter som drar nytta av den.
Vid en del universitet och högskolor kommer nu särskilda innovationskontor att upprättas. De ska förstärka de insatser som görs för att lotsa forskningsresultat till kommersiell användning.
En god idé som förblir en idé är ekonomiskt värdelös. Innovationer är idéer som omsatts till praktisk nytta genom att kommersialiseras och nå en marknad. Det är kombinationen av kunskap, idéer och entreprenörskap som skapar innovationen. Goda entreprenörsvillkor är därför helt avgörande för att fler idéer ska realiseras i praktiskt företagande, för att kunskapen ska kommersialiseras.
En form för att hjälpa fram forskningsresultat till kommersialisering är inkubatorer eller teknikparker, vilka oftast finns i anslutning till högskolor och universitet. En inkubator är en miljö där en blivande företagare kan vara verksam och bygga upp sitt företag i inkubatormiljön och samtidigt få råd och vägledning från andra med företagarerfarenhet. Inkubatorer och verksamheter liknande teknikparkerna kan vara mycket betydelsefulla även för att få fram innovationer som inte har sin grund inom högskolevärlden, fler sådana möjligheter behövs därför. Detta kan ske bredare inom de inkubatorer som finns i anslutning till högskolor och i inkubatorer i andra innovativa miljöer. Innovationsbrons program med statligt stöd för inkubatorer bör därför utvidgas.
Andra idéer som kan prövas är ett SBIR-program (Small Business Innovation Research), en amerikansk idé. Det innebär att myndigheter ska låta en viss andel av budgeten gå till innovativ upphandling hos mindre företag. Sverige bör utreda hur det skulle kunna införlivas hos de svenska myndigheterna.