Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Vattenfall och energipolitiken.
Sverige får en förhållandevis stor del av vår energi från förnybara energikällor och miljöteknikbranschen, vilket är en av anledningarna till att Sverige ligger långt framme när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser. Detta är resultat av en målinriktad och långsiktig politik som inleddes redan på 90-talet. Stöd till vindkraft, solenergi samt biobränslen – och därmed landsbygdsutveckling och alternativ användning av åkermark – har ökat den förnybara energin markant. Utbyggnaden av fjärrvärme har också bidragit starkt till utvecklingen.
Den svenska elintensiva basindustrin arbetar på ett positivt sätt med att hushålla med energin och genomföra effektiviseringar för att minska elförbrukningen. De gör omfattande investeringar för att uppnå detta och borde få ökad draghjälp från statliga myndigheter för sin insats i en omställning till förnybara energikällor.
Med tanke på den lågkonjunktur som drabbat Västsverige särskilt hårt bör det utredas möjligheter att ställa om tillverkningsindustrin till produktion av vindkraftverk, vilket skulle underlätta utfasningen av fossila bränslen i samhället.
Handeln med utsläppsrätter och kostnader för transporter till marknaderna i Europa och övriga världen medför att energin är ett viktigt instrument för de svenska exportföretagen.
Regeringen beslutade i våras om nya ägardirektiv för Vattenfall efter tre år av långbänk. Tyvärr är de nya direktiven inte tillräckliga för att Vattenfall ska ta ett större ansvar för investeringar i ny teknik, i pilot- och demonstrationsanläggningar för förnybara energikällor och i effektivare elöverföring. Vi anser att Vattenfall behöver tydligare ägardirektiv som kraftigt ökar ambitionen att ta ledningen i omställningen till ett förnybar energiomställning.