Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att långsiktigt trygga fjälljaktsreformens fortbestånd samt att i anslutning till detta ompröva bestämmelserna i 3 § rennäringsförordningen i syfte att återgå till regleringen så som den var utformad före den ändring som regeringen beslutade våren 2007.
Våren 2007 ändrade regeringen rennäringsförordningens 3 § på ett sätt som gjorde vår svenska fjällvärld till en jaktmark öppen för alla EU-medborgare. Därmed beslutade regeringen att på samma villkor ge såväl svenska som utländska jägare tillgång till småviltsjakten i den svenska fjällvärlden. Detta beslut innebär ett stort hot inte bara för den framtida jakten utan också för hela den svenska fjällvärlden.
Av ogrundad rädsla för att EU skulle fördöma och bestraffa Sverige för vårt nationella regelverk när det gäller jakt och fiske på statens mark ovan odlingsgränsen avskaffades detta regelverk, som bland annat innebär att de förvaltande myndigheterna/länsstyrelserna i respektive län ges möjligheter att reglera jakten och, vid situationer med alltför hårt jakttryck, gynna de som faktiskt äger fjällen – den i Sverige boende befolkningen. Detta regelverk har inte heller utestängt utländska jägare från jakt i vårt land. Men vi har kunnat reglera den när det gäller jakttider och krav på medföljande svenska jaktguider. Den möjligheten har nu tagits bort.
I sammanhanget bör nämnas att beslutet att öppna upp fjällvärlden för alla EU-medborgare inte bara gäller fjälljakten utan också all övrig jakt där staten är ägare till marken (till exempel älgjakt, sjöfågelsjakt i kustområden med mera) samt fiske.
Regeringens olyckliga beslut innebär ett hot mot en långsiktigt hållbar jakt ovan odlingsgränsen. Beslutet innebär också ett hot mot att uppfylla och nå det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet ”Storslagen fjällmiljö”. Den svenska fjällvärlden är ett känsligt område med en unik fauna som måste värnas.
Regeringen fattade ett förhastat beslut när man beslöt öppna upp fjälljakten för utländska medborgare. Ingen konsekvensanalys genomfördes före beslutet. Sedan beslutet fattades har Finland anmälts till kommissionen för att landet har särregler som gynnar de i Finland boende medborgarna gentemot andra EU-medborgare. Finland argumenterade för sina regler i ett svar till kommissionen, och fick rätt. Beskedet Finland har fått är att det är okej att ha särregler för jakt som gynnar de boende i Finland.
Inte heller detta föranledde dock vår borgerliga regering att riva upp sitt beslut.
Erfarenheterna av den fjälljaktsreform som genomfördes 1993 är mycket positiva. Lokalbefolkningen och andra jaktintresserade i vårt land har till humana priser kunnat jaga på statens mark ovan odlingsgränsen och det har kunnat ske i samklang med både rennäringen och viltet. Dessutom har fjälljaktsreformen haft mycket stor betydelse för den lokala besöksnäringen. Verksamhetssäsongen har förlängts med flera veckor. Det har inneburit att fler människor kunnat sysselsättas, vilket i sin tur bidragit till att upprätthålla den kommersiella servicen i annars klent försörjda områden.