Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om strandskyddet i glesbygden.
Strandskyddets syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur och växtliv. Att ha klara regler som begränsar utbyggandet i tätbefolkade områden är viktigt för att våra kuster, stränder och öar inte ska bli överexploaterade.
Endast cirka 10 procent av Sveriges stränder är dock idag påverkade av bebyggelse. I landsbygdsområden ter sig därför ett landsomfattande, uniformt och strikt strandskydd som ett bekymmer för kommuner med milslånga obebyggda stränder och med en stark avfolkningstrend. Att kunna bebygga stränder på landsbygden är en central del i utvecklingen av hela Sverige och för att öka attraktionen för nyinflyttning.
Alliansregeringen reformerade strandskyddsreglerna under föregående mandatperiod. Idag granskar länsstyrelserna kommunala dispenser och planer och överprövar dem vid behov. Samtidigt har kommunerna fått större makt över beslutsprocessen genom att kunna medge undantag från strandskyddet som åtgärd för landsbygdsutveckling. Länsstyrelserna har fått makten över områden där dispensplikten inte gäller för komplementåtgärder i anslutning till befintlig bebyggelse.
Allt detta är positiva steg i rätt riktning men lagstiftningen behöver reformeras ytterligare för att medge större frihet till kommunerna. Lagstiftningen borde utvecklas så att kommunen har rätt att i varje enskilt fall fatta beslut om dispens från strandskyddet och att detta inte ska vara begränsat till några få områden i en översiktsplan.