Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en svensk livsmedelsstrategi.
Livsmedelssektorn är, med sin vattenkonsumtion, sitt näringsläckage och sina långa transporter, en viktig del av klimatdebatten. De etiska aspekterna är viktiga. Maten ska komma från djur som har fått sina biologiska förutsättningar tillgodosedda, fått foder av god kvalitet och har transporterats under drägliga förhållanden.
Transporterna är en del av livsmedelskedjan. För att minska beroendet av fossila bränslen är det viktigt att se över hela kedjan.
Hur produktionen sker på gården; omsättningen av kväve i marken, husdjurens utsläpp av metan, fodrets sammansättning.
Hur förädlingsindustrin arbetar; effektivare energianvändning, ökad andel bioenergi, förpackningar av förnybara material.
Hur handeln görs energimedveten; kontroll av kyl och frysdisk, värme och ventilation, klok exponering som hjälper konsumenterna till klimatsmarta val, säsongsanpassade varor, god logistik med ecodriving.
Hur konsumenterna får insikt om sin makt att påverka, att välja produkter med låg klimatbelastning, att göra säsongsanpassade inköp och att endast köpa det man förbrukar.
Den svenska livsmedelsproduktionen har minskat de senaste åren i förhållande till konsumtionen. Idag importerar vi cirka hälften av allt som vi konsumerar. Inget EU-land har så låg självförsörjningsgrad som Sverige. Sverige behöver långsiktigt öka produktionen av livsmedel. Det är osannolikt att det i framtiden kommer att finnas ett överskott av mat på världsmarknaden till låga priser.
Den svenska livsmedelsstrategin ska bygga på ökad hållbarhet och ökad produktion. Jordbruket är en viktig komponent för att både producera livsmedel och bidra till att lösa energi- och klimatproblemen. En utredning bör tillsättas för att överväga om Sverige behöver ett långsiktigt livsmedelssäkerhetsmål. Beredskap bör finnas för att klara försörjningen i ett läge med brister på världsmarknaden. Utredningen bör svara på vad samhället kan vidta för åtgärder på kort och medellång sikt för att bevara handlingsfrihet och anpassningsförmåga.
Vi vill också se över vilka åtgärder som behövs för att stärka djurskyddet inom livsmedelsindustrin. Vi vill öka möjligheterna för lokalproducerade livsmedel och därför se över möjligheterna till regelförenkling och uppstartsstöd för mobila slakterier. En djuretisk ombudsman ska värna djurskyddet.
Sverige måste bli mer aktivt i det europeiska samarbetet. Vår grundläggande hållning att EU:s jordbrukspolitik ska förändras får inte hindra oss från att delta i arbetet med att göra existerande samarbete så bra som möjligt. Vi vill också vara ett gott föredöme inom EU genom vår snabba utveckling (under tidigare mandatperioder) från direktstöd till betalning till bonden för de kollektiva nyttigheterna. Här finns dock mycket kvar att göra, inte minst i förhållandet mellan samhället som efterfrågar nyttigheterna och de lantbrukare som levererar dem. Vi anser till exempel att det är samhällets nytta, inte lantbrukarens merkostnad, som ska vara grunden för affären. Detta kräver ett nytt politiskt ansvar.