Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en konkurrenskraftig svensk jordbruksproduktion, inriktad på lokal produktion och ett hållbart brukande.
Den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken har haft samma inriktning sedan den formulerades för drygt femtio år sedan. Det är hög tid för förändring. Inför förnyelsen av CAP (Common Agricultural Policy) från år 2013 diskuterar EU:s medlemsstater övergripande frågor om jordbrukets långsiktigt hållbara utveckling. Debatten tycks pågå överallt, utom i Sverige. Den borgerliga regeringen lider brist på politisk strategi och konkreta mål för svensk livsmedels- och jordbrukspolitik. Under förra mandatperioden avkrävde de rödgröna ledamöterna i riksdagens miljö- och jordbrukssutskott regeringen på besked om vad den vill med landsbygden, jordbruket och småföretagarna. Ledamöterna föreslog bland annat en bred parlamentarisk utredning för att forma de nya målen för en samlad livsmedelspolitik. De efterlyste också konsekvensanalyser för möjliga framtida scenarier. Som förebild användes de jordbruksstrategier som andra medlemsländer har formulerat, bland annat Grön Växt i Danmark.
Sveriges jordbruksminister är mån om sitt matland, men han saknar visioner i övriga livsmedels- och jordbruksfrågor. Ministerns vägran att ta initiativ till ett brett samtal om livsmedels – och jordbrukspolitiken drabbar många, såväl enskilda jordbrukare som samhället i stort. Sverige behöver en strategi som går ut på att ersättning ska ges för det som produceras och för kollektiva nyttigheter. Till nyttigheterna räknas klimatarbete, energileveranser, bevarande av kulturmiljö, djurhållning över hela landet och skapande av förutsättningar för turismen. Vi har inte råd att låta landsbygden komma sist i omställningen till ett hållbart samhälle. Regeringen har nu tagit ett initiativ i frågan; man byter namn på ansvarigt departement till Landsbygdsdepartementet. Men det räcker inte långt, när politiken saknas.
Vi vill att Sverige ska gå i täten för en ekologiskt hållbar ekonomi. Vi vill skynda på reformeringen av EU:s jordbrukspolitik och ta bort importtullarna. Vi vill ge jordbrukaren en ersättning för det som han eller hon producerar, inte ett stöd. Vi vill satsa på en konkurrenskraftig svensk jordbruksproduktion, inriktad på lokalproducerat och hållbart brukande. 15 procent av jordbruksmarken bör vara ekologiskt odlad år 2015 och 30 procent år 2020. Forskning och kunskap om den ekologiska produktionen måste utvecklas. Fördelarna ska tydliggöras.
Merparten av vår jordbruksproduktion förblir konventionell under en lång tid framöver. Därför är det viktigt att ställa tuffa miljökrav också på den produktionen. Utsläppen från traditionell livsmedelsproduktion ökar stadigt, trots att jordbruksnäringen anstränger sig för att bli mer miljöeffektiv. En av orsakerna är att vi konsumerar mer kött och därför importerar mer kött. Konsumenterna behöver ökat stöd och bättre kunskap för att välja rätt.