Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ökad kunskap kring skadliga ämnen och behovet av att begränsa farliga kemikalier.
Vi ser hur hälsoproblem som astma, allergi, diabetes och övervikt ökar bland barn och unga i västvärlden. Flickor kommer in i puberteten tidigare och tidigare, och det verkar finnas ett ökat antal barn med autism och andra neuropsykiatriska tillstånd. Men ingen vet riktigt varför. Forskarna letar efter orsakerna och de tror det finns ett samband med miljöpåverkan. Kan det vara så att olika kemiska substanser påverkar oss mera än vad vi tror? T.ex. mjukgörare i plast, ftalater som finns i mjuk plast och i en mängd vanliga konsumtionsprodukter som leksaker, rengöringsmedel, hygienartiklar, förpackningar med mera. Kemiska substanser finns i de flesta saker som vi omger oss dagligen med. Hur påverkas vi av detta och inte minst hur påverkas allt från fostret till små barn och äldre barn? Det är kanske så att vissa ämnen inte ger skador förrän först i nästa generation. Det kanske inte bara är en fråga om koncentration av skadliga ämnen utan när man i livet utsätts för dem.
Därför krävs det en kraftfull satsning på forskning om skadliga ämnens påverkan på människan, från fostret i magen till den vuxna. Det krävs ökad kunskap för att kunna ge råd och stöd till hur vi byter ut farliga ämnen till mindre farliga eller ofarliga ämnen.
Kemikalieanvändningen måste därför regleras bättre. Idag är kunskapen om hur kemikalier används och hur de påverkar såväl människor som natur bristfällig. Slutsatsen är att vi behöver en säker kemikalieanvändning. Kunskapen om kemikalier och dess samverkan måste öka, farliga kemikalier ska förbjudas eller när detta inte går ersättas med mindre farliga alternativ. Kontrollen och tillsynen måste bli bättre.
Enligt Miljömålsrådet är det dock svårt att nå målet om en giftfri miljö till 2020. Orsakerna är flera, bland annat att kemikalieanvändningen i världen ökar stadigt och att kunskapsnivån är låg. Detta är problematiskt. Inom EU används idag 2 500 högvolymkemikalier. Men för 86 procent av dessa är kunskapsläget begränsat. För de 97 500 lågvolymkemikalierna är kunskapsläget ännu sämre.
Regeringen bör ta initiativ till en ny strategi för att öka kunskapen, förbättra tillsynen och begränsa användningen av farliga kemikalier.