Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om EU:s framtida jordbrukspolitik.
Den europeiska jordbrukspolitiken (CAP) har varit föremål för förändring de senaste årtiondena. Bland de faktorer som haft betydelse för den senaste översynen har varit EU:s utvidgning från 15 till 27 länder, WTO-förhandlingarna och EU:s budget.
De grundläggande målen för CAP som de uttrycktes i Romfördraget och senare i Lissabonfördraget är:
ökad produktivitet i jordbruket,
skälig levnadsstandard för jordbruksbefolkningen,
stabila marknader,
tryggad tillgång till livsmedel,
skäliga livsmedelspriser.
Politiken formades med såväl producenternas som konsumenternas bästa för ögonen. Konsumentaspekten glöms dock ofta bort när CAP diskuteras.
I senaste översynen 2009 – Hälsokontrollen – vidgades CAP till att bl.a. omfatta även åtgärder för klimatförändringar.
CAP belastar av EU:s budget (43 procent). Slås budgeten ut på samtliga medlemsstater utgör den endast 1–1,5 procent av BNP och ligger därmed under de nivåer som varje medlemsstat satsade på sina jordbruk innan de gick med i Europeiska unionen.
Den pågående översynen av CAP kommer förmodligen att innebära ett vägval för den framtida gemensamma jordbrukspolitiken. De budgetrestriktioner som finns i ett finansiellt svagare Europa får helt klart konsekvenser för framtiden. Det gäller därmed att effektivt utnyttja skattebetalarnas pengar. Men eftersom de utmaningar som Europa står inför inte sätter gränser är det naturligt att det även fortsättningsvis finns en stark gemensam jordbrukspolitik som kan medverka till gemensamma lösningar som bl.a. innebär följande:
Att långsiktigt säkra livsmedelssäkerheten för den europeiska befolkningen och samtidigt medverka till att säkra tillgången på livsmedel i takt med den ökade globala efterfrågan. Denna förväntas att öka med 70 procent år 2050 (FAO). Den senare tidens instabilitet på marknaden, ofta som en följd av klimatförändringarna, visar hur viktigt det är att hålla livsmedelsförsörjningen intakt (eller till och med öka).
Samtidigt säkra att europeiska konsumenter får tillgång till livsmedel av hög kvalitet producerade på ett hållbart sätt. Det är viktigt att sträva efter ett hållbart samhälle för att säkra öppna landskap, tillgång till vatten och andra naturresurser.
Livsmedelsproduktion, även i bergsområden och andra ytterområden, medverkar till en levande landsbygd, arbetstillfällen (genom exempelvis turism) och till ett rikare samhälle.
Satsningar på forskning och innovationer för att få ett mera effektivt och resurssnålt jordbruk.