Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om betydelsen av fortsatta satsningar på ökad konkurrenskraft och framväxten av fler lokala livsmedelsproducenter.
Vad vi lägger på tallriken har stor betydelse för vår miljö och vårt klimat. Runt hälften av all miljöpåverkan sker genom hushållens konsumtion – med mat, transporter och boende. En satsning på svensk livsmedelsproduktion är bra både för miljön och för att underlätta miljömedvetna val för konsumenterna.
Maten och livsmedelshanteringen är en viktig del i den gröna ekonomin. De gröna näringarna är nyckeln till att lyckas med den nödvändiga omställningen. Ett miljösmart jordbruk ger flera av de lösningar som krävs för att möta miljöutmaningarna.
Livsmedelssektorn står för en betydande del av de växthusgaser som släpps ut i världen. En stor del av den mat vi äter är beroende av mark i andra länder. En tredjedel av vår mats miljöpåverkan sker utomlands. Det kan handla om allt från sojaproduktion som leder till att regnskog i Sydamerika avverkas till långa transporter. Detta är en del av de ekologiska fotavtryck, den påverkan på miljön, som vi svenskar lämnar efter oss i omvärlden.
Genom mer lokalproducerad mat kan vi minska miljöbelastningen globalt sett. Svenska bönder är i dag världsledande när det gäller att producera miljövänlig mat. En livsmedelsproduktion som inte bara värnas i andra länder utan också på hemmaplan har betydelse för såväl miljö, djurskydd som öppna landskap.
Närproducerad mat har flera fördelar. Transporterna blir kortare. Mat, och särskilt grönsaker, som äts nära där den producerats håller sig fräschare och håller längre. Eftersom allt fler människor dessutom vill veta varifrån maten kommer och hur den har producerats ökar intresset för närproducerad mat.
Inom regeringens nuvarande satsning Matlandet Sverige görs insatser för såväl primärproduktion, offentliga kök som restaurangbranschen. Hela kedjan är viktig. Det finns däremot ett område som är helt grundläggande – och det är primärproduktionen. För utan den svenska bonden blir det ingen svensk mat och då kan vi inte heller räkna med någon förädlingsindustri, någon matturism eller några restauranger i toppklass. Av den anledningen är det viktigt att fortsätta stärka konkurrenskraften för det svenska jordbruket. Generella, fortsatta sänkningar av företagens skatter och avgifter och minskning av regelkrånglet är en bra början.
Regelförenkling för små livsmedelsföretag, en möjlighet att vara med vid offentliga upphandlingar och fortsatt stöd till småskaliga slakterier är några viktiga aspekter för ett matland med fler närproducenter för livsmedel.
Detta bör ges regeringen tillkänna.