Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om problem med tidig utfasning av vissa växtskyddsmedel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av lika villkor för jordbruksföretagare.
Ett heltäckande och effektivt växtskydd i trädgårdsproduktion och lantbruksproduktion är ett gemensamt ansvar och en viktig samhällsfråga. Växtskyddsmedel används eftersom skadegörare och ogräs angriper odlade grödor, vilket kan utgöra ett hot mot livsmedelsförsörjningen. Skadan de orsakar kan bli mycket omfattande. Vid all odling är växtskyddsåtgärder av olika slag därför nödvändiga. Medlen bidrar till en ökad produktivitet med goda och jämna skördar samt konkurrenskraftiga priser på livsmedel, foder och annan biomassa. En god kvalitet för människors och djurs hälsa grundläggs genom sortval och odlingsteknik, men kan säkras med växtskyddsmedel och rätt lagring.
Delar av den svenska odlingen kommer framöver att sakna tillgång till ett effektivt växtskydd.
Exempel på detta är hantering av ogräs i morots-, lök- och palsternacksodling, insekter i fruktodling, jordloppor i våroljeväxtodling och rapsbaggar som är resistenta. Riskerna för utveckling av resistens kommer allmänt att öka då antalet verkningsmekanismer endast blir ett fåtal eller i värsta fall en enda.
Problemet är bland annat att Kemikalieinspektionen (KemI) – som ansvarar för processen kring godkännande av växtskyddsmedel i Sverige – inte längre tar hänsyn till produktionens behov av ett speciellt växtskyddsmedel. Tidigare gjordes alltid en risk- och nyttobedömning men KemI menar att EU:s regler inte längre medger det. Andra länder gör dock en annan tolkning.
Ett högaktuellt exempel är svensk odling av lök, morötter, palsternacka och bruna bönor. Där kommer användningen av de två viktigaste växtskyddsmedlen att förbjudas i Sverige från och med odlingssäsongen 2011, medan medlen är fortsatt godkända i de flesta europeiska länder, däribland Danmark och Tyskland, i ytterligare minst två år.
Odlarna själva arbetar för att hitta alternativa lösningar men trots flera år av studier i fältförsök har man inte kunnat finna vare sig nya effektiva växtskyddsmedel eller mekaniska metoder som fungerar.
Risken finns nu att svenska jordbrukares konkurrenskraft minskar och därmed riskerar vi att tappa produktion inom landet. Vi riskerar dessutom att exportera miljöpåverkan och hänvisa konsumenter till att köpa importerad lök och bruna bönor som då har producerats med hjälp av de medel som är förbjudna i Sverige. Vilken miljönytta vi då har uppnått kan förstås diskuteras.
Just nu pågår processen inom regeringen att införliva direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel (128/2009). I det sammanhanget är det viktigt att det utarbetas en övergripande konsekvensanalys för att se vilka effekter som direktivet kan komma att få för den svenska jordbruks-, trädgårds- och skogsproduktionen. Införandet av nya regler och krav påverkar ju kostnader såväl som allmänna företagarvillkor och ger dessutom upphov till en ökad administrativ börda. Alltför långtgående krav i jämförelse med våra konkurrentländer riskerar att påverka företagens utveckling och möjligheter till sysselsättning.