Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skapa incitament för kommunerna att omhänderta hushållens biologiska avfall på det miljömässigt lämpligaste sättet.
År 2009 minskade mängden hushållsavfall med nära 5 procent jämfört med året innan. Av hushållsavfallet återvinns 98,6 procent, endast 1,4 procent deponeras. Mängden till deponering har halverats jämfört med 2008, enligt organisationen Avfall Sverige.
För att minska miljöpåverkan från avfallshanteringen och öka resurseffektiviteten, finns flera olika sätt att påverka: genom information, genom administrativa eller ekonomiska styrmedel. Till ekonomiska styrmedel hör skatter och avgifter, men även skattelättnader och subventioner. Renhållningsavgifterna kan användas för att styra avfallshanteringen i önskvärd riktning, till exempel mot ökad återvinning och utsortering av matavfall.
Skatt på avfall som deponeras infördes år 2000 som ett styrmedel att minska deponeringen. Den har sedan höjts i intervaller, och sedan den 1 juli 2006 är deponiskatten 435 kr per ton avfall. Det är deponeringsanläggningen som är skattskyldig. Den 1 juli 2006 infördes även en skatt på hushållsavfall till förbränning. Skattebeloppet beräknades utifrån en schablon på avfallets innehåll av fossilt kol, och om förbränningsanläggningen producerade el och i så fall hur effektivt. Förbränningsskatten avskaffades dock den 1 oktober 2010.
Mer eller mindre utbyggda system för insamling av matavfall, har 154 kommuner visar en ny undersökning som Avfall Sverige genomfört. Av dessa har 22 insamling från storkök och restauranger, resterande 132 kommuner har system även för hushållen.
Undersökningen visar också att ytterligare 63 kommuner har planer på att införa system för källsortering av matavfall. Avfall Sveriges beräkningar visar att 21 procent av matavfallet återvanns biologiskt 2009.
Men trots att det blir dyrare för kommunerna att ”köpa sig fria” genom att betala skatter och avgifter för deponering av avfall, och att målet är satt till minst 35 procent i återvinning senast år 2010 i riksdagens miljömål, finns det ett antal kommuner som ännu inte kommit dithän att det biologiska avfallet behandlas biologiskt. Likaså övrig sortering av hushållsavfall, där ca 35 procent fortfarande består av tidningar och förpackningar som skulle ha gått till återvinning i andra kärl.
Ett viktigt argument för återvinning av biologiskt avfall är förstås att det går att använda till framställning av biogas. Forskare vid Lunds tekniska högskola har påvisat att biogas från avfall kan ge 95 procent lägre växthusgasutsläpp än bensin, vilket är en större besparing än vad man tidigare trott.
Vid rötning av biologiskt avfall bildas biogas som huvudsakligen består av metan och koldioxid. Biogas är förnyelsebart och det mest miljövänliga bränslet som kan användas till fordonsbränsle och uppvärmning. För att använda biogasen som fordonsbränsle och i naturgasnätet måste gasen uppgraderas. Under 2009 producerades 317 440 MWh biogas, det motsvarar över 35 miljoner liter bensin. Idag används biogas främst som fordonsbränsle och den marknaden är under stark utveckling.
Av Sveriges 290 kommuner har alltså endast 217 kommuner uppgett att de har eller kommer att införa system för källsortering av matavfall inom det närmsta året. Deponeringsmängderna har förvisso minskat de senaste åren, men för att kommunerna ska bli ännu bättre på att uppfylla miljömålen både lokalt och nationellt behöver de kommuner som inte infört dessa system för en biologisk hantering av matavfall, få tydligare incitament i syfte att uppfylla miljömålen till 2013.