Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga att förvaltningen av varg sker på annat sätt än i dag och att inplantering av varg i Dalarna i största mån bör undvikas med anledning av det höga rovdjurstryck som redan i dag råder.
Varg är och har alltid varit ett omdiskuterat djur. Redan i Västgötalagen och annan lag från 1200-talet och senare finns angivet att alla utan undantag på olika sätt skulle göra allt för att hålla vargstammen tillbaka. Detta synsätt har funnits i flera hundra år och fram till mitten på 1960-talet betalade staten skottpengar för varg.
Idag har vi en vargstam som till stor del finns i Dalarna och det har på olika sätt förändrat livet för många. Fäbodjordbruket har på många håll fått kraftigt förändrade förutsättningar att bedriva sitt företagande och det stora kulturarv som fäbodjordbruket utgör. Ser man till vargen i renbeteslandet så begriper de flesta att vargstam och rennäring inte kan kombineras.
Jakten som också har mycket historiska anor har i vissa fall tvingat jägarna till förändringar i sitt utövande. Löshundsjakten som har betytt mycket för många har fått inskränkas och många släpper inte längre lös sitt husdjur som är en uppskattad kamrat i familjen utöver att vara jakthund. Det är därför naturligt att motståndet mot varg är kraftigt i Dalarna, vilket folkomröstningen i fyra av Dalarnas nordliga kommuner visade vid valet 2006.
Sverige är det land i EU som har flest stora rovdjur. Ibland kan man få intrycket att Sverige är det motsatta, men vi har björn, lo, järv och varg. I Dalarna finns alla uppräknade rovdjur och tillsammans blir trycket stort från dessa djur. När det gäller björn och lo finns sedan en längre tid en förvaltningsjakt för att hålla stammarna på acceptabla nivåer. I år startades även jakten på varg efter att riksdagen beslutat om ett tak på 210 vargar. Jakten skapade ett mediadrev av sällan skådat slag, främst uttalanden från boende långt från Dalarnas täta vargstam.
Vi anser att det skall finnas licens- och skyddsjakt på varg, men naturligtvis en vargstam.
Även om det talas om inplantering av varg så vi kan se att varg redan idag har lyckats ta sig till våra vargar från våra östra grannländer.
Det underlättar om invandring av varg kan ske på naturlig väg och mycket talar för att det skall vara möjligt om man bevakar vargens vandring söderut. Idag talas det även om att valpar kan sättas ut i befintliga kullar för att få in nya gener i den svenska vargstammen.
Vi tycker det finns skäl att förvalta vargstammen på ett annat sätt än idag. Det är viktigt att jakt på varg bedrivs, men för att få vargen att sprida sig över ett större geografiskt område så bör övervägas om alla vargar i ett eller flera vargrevir ska skjutas för att på sikt få betydligt färre vargföryngringar varje år istället för 10 till 15 föryngringar som finns i Dalarna idag.
Speciellt där det finns ett utbrett fäbodjordbruk bör jakten prioriteras. Med det sättet att förvalta vargstammen skulle också fäbodjordbruk, jägare, ortsbefolkning och viltstammar få det betydligt lugnare under några år innan en eventuell ny revirbildning kommer att ske.
Vi bör därför överväga att förvaltningen av varg sker på annat sätt än idag samt att inplantering av varg i Dalarna i största mån bör undvikas med anledning av det höga rovdjurstryck som redan idag råder.