Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en gemensam nordisk forskningsinsats om vilka effekter klimatförändringen har på det nordiska jord- och skogsbruket och vilka anpassningsåtgärder som krävs, att främja Norden som en kunskaps- och kompetensregion inom jord- och skogsbruksområdet och att göra en gemensam nordisk satsning på stöd till utvecklingsländerna.
Norden har unika naturtillgångar i form av skog och åkrar. I debatten fokuseras ofta på jordbruket som ”klimatbov” och inte på jord- och skogsbrukets möjligheter. Det är därför viktigt att vi sätter fokus på målsättningarna med jord- och skogsbrukspolitiken för att ge näringarna incitament att minska sina utsläpp och ersätta produkter som baseras på fossil energi.
Under de globala klimatförhandlingarna måste jordbruket sättas högt på dagordningen. Kyotoavtalets finansiella mekanismer möjliggör endast att en bråkdel av jordbrukets potential att minska klimatförändringarna tas tillvara och är därför inte tillräckliga enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Världens bönder måste snabbt byta till mera hållbara och produktiva jordbrukssystem för att klara av att möta behovet av mat för den växande världsbefolkningen och agera mot klimatförhandlingarna, framhåller organisationen. ”Världen har inget annat alternativ än ett uthålligt jordbruk och en uthållig produktionsintensifiering hos grödorna för att möta det ökande mat- och foderbehovet, minska fattigdomen och samtidigt skydda våra naturresurser. Uthålligt lantbruk och integrerad produktion är en nödvändig del av den utvecklingen”, slår FAO fast.
Det är av största vikt att vi anlägger ett globalt perspektiv och kopplar samman klimatfrågan med lösningen på världens energiproblem och frågan om hur livsmedelsresurserna ska räcka till alla på jorden. EU:s jordbrukspolitik är under omstöpning och år 2013 ska en ny, eller i varje fall förnyad, jordbrukspolitik träda i kraft. Vi behöver se över möjligheten att hitta en gemensam nordisk målformulering inför arbetet med den framtida politiken som baseras på överväganden till vad vi ska använda marken till och om vi ska satsa på produktion av livsmedel eller bioenergi och bränsle – eller både och. Frågeställningarna innehåller självklart vissa intressekonflikter som bör diskuteras.
I Danmark har den första helhetsplanen för natur, miljö, och lantbruk, ”Grøn vækst”, lanserats. Planen innehåller spännande tankar både om i dag och framtiden. Visionen för framtiden innehåller: miljö- och naturplan 2020, tillväxtorienterat lantbruk, regelförändringar och en tydlig inriktning på förnybar energi och investeringar i natur, miljö och tillväxt samt en kraftfull forskningssatsning. ”Grøn vækst” innehåller också en stor satsning på ekologisk produktion och inleds med en utredning om danskt lantbruks tillväxtmöjligheter och utmaningar under de kommande 15 åren.
I Sverige har drygt 400 000 arbetstillfällen anknytning till de gröna näringarna. Detta innebär att varje bonde och skogsbrukare ger arbete åt ytterligare drygt tre personer och den samhällsekonomiska betydelsen kommer att öka i omfattning. De arbeten som skapas finns oftast på landsbygden och i två av tre kommuner bidrar de gröna näringarna med var femte arbetsplats. Mångfalden på landsbygden kan ytterligare ökas genom diversifierat företagande i form av småskalig livsmedelsproduktion, turism, hästhållning, grön rehabilitering osv. Företagarna inom den gröna sektorn är oerhört beroende av politiska beslut och det är därför viktigt med goda och hållbara förutsättningar.