Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga ett återinförande av Accessprogrammet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de kulturinstitutioner som får del av statliga medel genom en syneförrättning bör få ökade krav på sig att tillgängliggöra sina verk, samlingar och föreställningar digitalt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utreda frågan om inrättande av digitala bibliotek i Sverige.
Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att återkomma med ett förslag om införande av fri entré på de statliga, regionala och kommunala museerna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge fri dragningsrätt på samlingar och verk som för stunden inte visas av det museum som ansvarar för dem.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda införande av en maxtaxa inom kultur- och musikskolan.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om läsfrämjande satsningar riktade till läsovana grupper.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att snabbutreda skapandet av ett nytt populärkulturcentrum.
Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om satsningar på svensk film i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar på kulturarbetarnas arbetsvillkor.
1 Yrkande 6 hänvisat till UbU.
Behoven, möjligheterna och utmaningarna inom svenskt kulturliv är stora efter fyra år av passivitet och låga ambitioner. Vi vill göra en kraftfull och bred satsning på kulturlivet. För att det ska vara möjligt krävs ökade resurser.
Vänsterpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet föreslagit att ett kulturlyft ska genomföras under mandatperioden. Ambitionen är att kulturbudgeten realt ska öka med 1 miljard kronor under mandatperioden – den största resursökningen i modern tid. Det ger utrymme för en rad viktiga reformer.
Samtidigt kompromissar vi aldrig med ansvaret för den gemensamma ekonomin. Nya reformer och nya utgifter ska alltid ske i den takt som det statsfinansiella utrymmet tillåter.
Kulturlyftet innehåller satsningar inom följande breda områden.
Den digitala revolutionen har skapat stora möjligheter för fler att ta del av kultur. Vi vill stärka och stimulera denna utveckling genom en bred satsning på att underlätta för fler att få tillgång till kultur genom att dra snabb nytta av den nya teknikens möjligheter. Samtidigt ska varje digitaliseringssatsning ske på ett sätt som säkerställer att upphovsrättsinnehavarna får betalt för vad de har skapat. Accessprogrammet för att digitalisera, vårda och tillgängliggöra kulturarv, arkiv och samlingar bör därför återstartas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
De kulturinstitutioner som får del av statliga medel bör genom en syneförrättning få ökade krav på sig att tillgängliggöra sina verk, samlingar och föreställningar digitalt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vi vill även bidra till att överbrygga de klyftor i kunskap och tillgång till kultur digitalt som finns mellan olika grupper. Vi föreslår därför en folkbildningssatsning för att stärka kunskapen hos fler om hur man kan ta del av kultur och information via nätet och mobilt. Ett genomförande av digitala bibliotek bör därför utredas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Samhället har ett ansvar för att säkra alla människors tillgång till kulturarv och konst. Det gäller i hela landet. Därför bör succén med fri entré på de statliga museerna återinföras och denna öppenhetsreform bör vidgas till att omfatta även regionala och lokala museer genom ett stimulansbidrag. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vi vill även öka möjligheterna att ta del av konst och utställningar i hela landet. De centrala museerna visar bara en bråkdel av alla sina verk. Resten ligger nedpackat i källarvalv. Därför bör det införas en ny princip inom museiväsendet: fri dragningsrätt på samlingar och verk som för stunden inte visas av det museum som ansvarar för dem. Det museum som vill visa något ska ha förtur framför den som inte visar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Dessutom vill vi att fler centrala museer och andra kulturinstitutioner via filialer etablerar sig också i andra delar av landet än Stockholm, såsom Moderna museets filial i Malmö.
Barns och ungas tillgång till och möjligheter att utöva kultur är centralt för ett levande kulturliv och en framtidsinriktad kulturpolitik. För att stärka fler barns och ungas möjligheter att ta del av kultur föreslår vi en bred satsning på barnkultur.
Avgifterna i musik- och kulturskolan behöver sänkas. Inget barn ska stängas ute från musik- och kulturskolan på grund av höga avgifter. Införande av en maxtaxa bör utredas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
En nationell scen för barn- och ungdomsteater inrättas i samverkan med Stockholms stad genom Unga Klara. Skapande skola utökas till fler stadier. Vi vill även slå vakt om inslagen av kultur och estetiska ämnen i den ordinarie skolan.
Skillnaderna i läsvana är stora – framför allt mellan arbetare och akademiker samt mellan låg- och medelinkomsttagare, men beror även på ålder, hemort och etnisk bakgrund.
Satsningar på riktade insatser till läsovana grupper, såsom Läs för mig pappa, vägtrafikbibliotek, arbetsplatsbibliotek, en ny serie till skolan med böcker för de yngre barnen samt stimulans av produktion av talböcker, taktila bilderböcker och böcker på de nationella minoritetsspråken, bör därför göras. Även En bok för alla bör ges ett förnyat och breddat uppdrag. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det är viktigt att fånga upp och tillgängliggöra även moderna kulturyttringar. Vi vill därför inrätta ett populärkulturcentrum för film, musik, dataspel, serietecknande och annan samtida populärkultur. Det ska ansvara för spännande och dynamiska utställningar, men till en början inte bygga detta på egna samlingar, utan låna från andra institutioner. En snabbutredning bör därför tillsättas för att se hur och var ett sådant centrum kan inrättas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Svensk film behöver bättre och mer långsiktigt hållbara villkor för att kunna stå sig i den internationella konkurrensen. I första hand ska det ske genom ett nytt filmavtal när det nuvarande löper ut 2012. Särskilt möjligheterna till produktion av svenska kvalitetsfilmer för barn och unga behöver stärkas. Uppdraget att verka för ökad jämställdhet och mångfald bland filmskaparna och att stimulera utbyggnaden av digitala biografer i hela landet behöver skärpas. Även stödet för internationell marknadsföring av svensk film behöver stärkas. Filmpool Nord bör ges i uppdrag att aktivt delta i att bygga upp ett internationellt samiskt filmcenter tillsammans med Norge och Finland. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Arbetslösheten inom kultursektorn är högre än inom många andra områden. Samtidigt är anställnings- och arbetsvillkoren sämre än för många andra. Därför bör konstnärsallianserna utökas och stödet till arrangörer och fria grupper stärkas. Vidare bör det slås vakt om inkomstgarantierna för våra främsta kulturskapare, och långtidsstipendierna för våra mest talangfyllda konstnärer och skapare bör utvidgas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.