Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en frivillig tv-avgift.
I dag måste alla som innehar tv betala tv-avgift enligt 1 § lagen 1989:41. Tv-avgiften finansierar radio och tv som ska vara i allmänhetens tjänst, såsom SVT, SR och UR.
Den 25 november 2009 beslutade riksdagen om villkoren för radio och tv i allmänhetens tjänst för fyra år framåt. Med undantaget att tv-avgiften även i fortsättningsvis ska benämnas ”radio- och tv-avgift”, togs inte frågan om den obligatoriska tv-avgiften upp.
På dagens välutvecklade marknad finns många olika möjligheter att se på tv eller lyssna på radio. Många väljer t.ex. att titta på SVT via sin dator. Andra gör det genom sin mobil, och ytterligare andra lyssnar på SR på sin mp3. Den nya tekniken gör att den obligatoriska avgiften inte längre går att ta ut av alla som nyttjar det statliga utbudet. Utan tv-innehav blir det ingen avgift. Så är det idag, och tv-avgiften har därmed blivit godtycklig och orättvis.
En lagstadgad obligatorisk avgift för alla som innehar tv tvingar människor att finansiera en tjänst som de kanske inte vill ha. Alla människor är olika och har skilda intressen. Därför är det viktigt med ett brett utbud av kanaler och att alla människor har ett fritt val. Ifall dessa företag som bedrivs i allmänhetens tjänst kan mäta sig med övriga kanaler kommer människor vara villiga att betala för deras produkt även om det blir frivilligt.
Ett modernare system där SVT:s sändningar görs tillgängliga för tv-innehavare genom ett abonnemang med fast månadsavgift eller ett ”pay per view-system” skulle innebära en stark självständig och frivillig public service som kan mäta sig i den fria konkurrensen.