Förslag till riksdagsbeslut 2
”Kreativa Sverige” 3
Barn och ungas rätt till kultur 3
Barnkulturår 2012 3
Unga Klara 4
Kultur för fler i hela landet 4
Regionalisering 4
Arrangörsstöd 4
Inköp av offentlig konst 4
Bidrag till bild- och formområdet – ”Konst åt alla” 4
Digitalisering av biografer 5
Digital folkbildningssatsning 5
Arbetsmarknaden i kultursektorn 5
Kulturskaparnas villkor – stipendier 5
Access ”Vårda – bevara – tillgängliggöra” 5
Internationell marknadsföring av svensk film 5
Digitaliseringskommission 6
Stallet – scen för folk- och världsmusik 6
Museer 6
Fri entré på statliga museer 6
Interkulturellt utbyte, demokrati och mänskliga rättigheter: Världskulturmuseet och Forum för levande historia 6
Idrott: Handslaget 7
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ”Kreativa Sverige”.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om barns och ungas rätt till kultur.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett barnkulturår 2012.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Unga Klara.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regionalisering.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om arrangörsstöd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inköp av offentlig konst.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bidrag till bild- och formområdet – ”Konst åt alla”.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om digitalisering av biografer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en digital folkbildningssatsning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kulturskaparnas villkor: stipendier.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Access.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om internationell marknadsföring av svensk film.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en digitaliseringskommission.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Stallet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fri entré på statliga museer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om interkulturellt utbyte, demokrati och mänskliga rättigheter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om idrott: Handslaget.
Vi vill ha ett kreativt Sverige med ett kulturliv som underhåller, ifrågasätter och ställer saker på sin spets. Kultur känner inga gränser. Kultur i alla dess former hjälper oss att vidga perspektiven, få nya tankar och nya idéer. Kultur i alla dess former måste alltid ges utrymme att utvecklas – annars dör den. Vi påverkas alla av kulturen och massmedierna i det samhälle vi lever i. Men vi kan också själva påverka dem. Därför är ett levande kulturliv och en mångfald av röster i den offentliga debatten livsviktigt för ett modernt och dynamiskt samhälle.
Under den borgerliga regeringen har kulturen hamnat i skymundan. Alliansens kulturpolitik har präglats av passivitet, låg prioritet och få nya idéer eller visioner. Kulturskaparnas villkor har försämrats kraftigt. Den fria entrén på museerna – liksom det framgångsrika och uppskattade Access – har avskaffats. Samtidigt har regeringen missat den enorma potential att sprida kultur som finns i den digitala revolutionen. Vi vill inte ha en kultur- och mediepolitik som präglas av bristande intresse, resurser och visioner. Det skapar ett tråkigare och mindre utvecklande samhälle med mindre kreativitet, färre röster i det offentliga samtalet och minskad tillgänglighet för alla som vill njuta och inspireras av kultur och media. En borgerlig kultur- och mediepolitik innebär mer makt åt kommersiella intressen. Det begränsar och reducerar kulturen och media till enbart det som är ekonomiskt lönsamt. Med en borgerlig kultur- och mediepolitik får vi tyvärr mera enfald istället för mångfald. Tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna presenterade vi i juli 2010 en kultursatsning som innebär en nivåhöjning under den kommande mandatperioden uppgående till 1 miljard kronor. Vi socialdemokrater presenterar i denna motion satsningar för 2011 och återkommer senare under mandatperioden till övriga kulturpolitiska prioriteringar. Detta ska riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.
Barn och ungas rätt att ta del av och själva utöva kultur i olika former är en grundbult i vår politik. De kommunala kultur- och musikskolorna måste göras tillgängliga för alla. Det är angeläget att professionella kulturarbetare ges plats i skolans arbete med kultur.
Vi föreslår att regeringen utlyser ett barnkulturår år 2012 för att uppmärksamma betydelsen av barns och ungas skapande.
Den fria gruppen Unga Klara har betytt oerhört mycket för utvecklingen av svensk barnteater som idag har ett gott internationellt rykte. Vi vill satsa på Unga Klara som nationell scen för barn- och ungdomsteater. Den särskilda pedagogik som Unga Klara utvecklat är önskvärt att den sprids över hela landet.
Vi ser positivt på regionaliseringen. Vi tror dock att nu när den nya modellen för hur de statliga kulturpengarna ska fördelas regionalt ska sjösättas är det nödvändigt att tillskjuta extra medel för att underlätta processen.
Vi föreslår ett ökat arrangörsstöd. Arrangörsföreningarnas betydelse för det svenska kulturlivet har uppmärksammats i samtliga kulturutredningar sedan 1974 samt i många andra sammanhang. Insatserna av lokala eldsjälar innebär inte bara att verksamheterna bedrivs med ekonomisk effektivitet utan också att engagemanget har positiva konsekvenser för lokal förankring, offensivt publikarbete och inte minst kvalitativ programläggning. Vi vill därför öka stödet.
Vi vill öka stödet till inköp av offentlig konst via Statens konstråd. Detta skapar arbetstillfällen för konstnärer och bidrar till att konst blir en naturlig del av det offentliga rummet.
Regeringen har valt att lägga ner ”Konst åt alla”, ett projekt som möjliggjorde inköp av konst till samlingslokalhållande organisationer. Vi anser att det är viktigt att det finns samtidskonst i lokaler där människor finns och verkar. Projektet ”Konst åt alla” gav också uppdrag till svenska konstnärer. Vi vill därför återinföra stödet.
En ökad konkurrens inom biografvärlden höjer kvalitet och förbättrar tillgängligheten. Den svenska biografmarknaden är viktig för svensk films framtid. Det är viktigt att det finns biografer i hela landet. Detta gäller även om teknikutvecklingen gör det möjligt att se spelfilm på andra sätt än i en biograf. Alla aktörer är dessutom överens om att den framtida biografen byggs upp med modern digital teknik med hög teknisk kvalitet. Det är nu teknikskiftet sker och därför är det viktigt att stödet kommer till stånd redan för 2011. Vi vill därför satsa på digitalisering av biografer.
Vi anser att det är viktigt att alla människor i Sverige kan ta del av den digitala utvecklingen, att förstå hur informationssamhället utvecklas och rent praktiskt förstå och hantera de nya verktyg som finns. Vi föreslår därför en digital folkbildningssatsning.
Vi anser det ytterst viktigt att uppmärksamma kulturskaparnas villkor och vill därför öka stödet till stipendier som utdelas av Konstnärsnämnden. Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av att regeringen beslutat avveckla statlig inkomstgaranti för konstnärer.
Vi vill både öka tillgängligheten för landets kulturarv och skapa fler jobb i kultursektorn. Därför vill vi återstarta Accessprojektet, som regeringen lagt ner. Vi anser att detta projekt har varit en stor framgång som man i rådande konjunkturläge inom kulturområdet bör fortsätta driva. Projektet tjänar många syften: bevara kulturarvet genom att vårda det i form av konserveringsarbeten, restaureringar, reparationer, katalogisering, digitalisering m.m. Projektet ger arbetstillfällen till de människor som ska utföra jobben, människor inom kulturarbetsmarknaden.
De allra flesta svenska filmer som produceras visas enbart i vårt eget land. Det går bra för svensk film nu och det tillfället ska vi ta tillvara. Inte minst är det unga filmare som röner framgångar och internationell uppmärksamhet. Vi vill därför öka stödet till internationell marknadsföring av svensk film.
Vi bejakar den teknikrevolution som vi står inför inom film, musik, ljudböcker m.m. Digitaliseringen skapar enorma möjligheter för fler – i hela landet – att ta del av t.ex. film på ett sätt som var omöjligt för bara ett par år sedan. Och dessutom helt lagligt. Samtidigt måste alla steg som tas i digitaliseringen ske på ett sådant sätt att upphovsrättsinnehavarna får betalt för sina verk. En digitaliseringskommission bör t.ex. få i uppdrag att undersöka problem och möjligheter med att biblioteken i ökad utsträckning ska kunna låna ut digitala immateriella verk, såsom e-böcker och ljudböcker, musik- eller filmfiler. Vi föreslår att man tillsätter en digitaliseringskommission för att löpande följa utvecklingen.
Stallet, den nationella scenen för folk- och världsmusik, drivs av Riksförbundet folkmusik och dans. De har idag sina lokaler på Nybrokajen 11 och i och med Rikskonserters nedläggning är Stallets framtid osäker. Vi föreslår att Statens musikverk får ett uppdrag att finna möjligheter hur Stallets verksamhet ska kunna drivas vidare och utvecklas.
Fri entré-reformen var en av de mest lyckade kulturpolitiska reformer som någonsin genomförts. Kulturrådets utvärdering visade att museerna fick helt nya besökare. Fri entré-reformen är en viktig symbol för alla människors möjlighet att få tillgänglighet till kulturarvet. Vi föreslår att fri entré återinförs på statliga museer.
I budgetpropositionen skriver regeringen: ”Statens museer för världskultur är - i likhet med Forum för levande historia - en viktig resurs för arbetet med att främja interkulturellt utbyte, demokrati och mänskliga rättigheter i samhället.” Vi instämmer i regeringens bedömning, och menar att det är viktigt att de institutioner som ska arbeta med detta uppdrag har erforderliga resurser.
Idrotten är Sveriges största folkrörelse. Idrotten måste värnas som en del av vår gemensamma välfärd. De ideella krafterna inom idrottsrörelsen gör ovärderliga insatser för att engagera och aktivera barn och unga. Trots detta ser vi med oro på att barn hindras från ett aktivt idrottsliv på grund t.ex. ekonomiska eller kulturella hinder. Mer än var femte kommun har dragit ner på stödet till idrotten.
Vi vill också genomföra ett nytt handslag med idrottsrörelsen och införa Handslaget som ett fast anslag i statsbudgeten. Handslaget ska uppmuntra barn och unga till rörelse, främja utveckling av föreningar och ledare, jämställdhet och integration. Barn- och ungdomsidrotten fyller en viktig roll i samhällsbygget.