Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att stärka och utveckla demokratibegreppet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett uppdrag till Folkbildningsrådet att pröva nya metoder för att bredda och öka demokratiarbetet i samhället.
I över hundra år har människor i Sverige frivilligt samlats för att på egna villkor tillsammans studera, ta del av föreläsningar, delta i kulturprojekt etc. På detta sätt har människor kommit samman – och fortsätter komma samman – för att lära sig mer, för att stärka sina möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och ofta för att påverka och förändra förhållanden i samhället.
Det samhällsstödda folkbildningsarbetet sker i studieförbund, med främst studiecirklar och olika kulturverksamheter, samt inom folkhögskolor, med både långa och korta kurser och kulturaktiviteter. En stor del av folkbildningsarbetet, både i studieförbund och i folkhögskolor, sker i nära samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som antingen är medlemmar i studieförbund och/eller huvudmän för folkhögskolor. En särskild demokratisk samtalskultur har utformats inom folkbildningen. Den innebär bl.a. tolerans mot oliktänkande samt respekt för sakliga argument och fattade beslut. Den ligger också till grund för det inre arbetet i studiecirklar och kurser, där deltagarna har ett stort inflytande och gemensamt är med och formar innehåll och uppläggning.
Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, landsting och kommuner. Det statliga stödet till studieförbund och folkhögskolor fördelas av Folkbildningsrådet. Utöver den mer traditionella verksamheten med studiecirklar, kurser etc. bedriver studieförbund och folkhögskolor även annan verksamhet, på uppdrag av samhället, organisationer m.fl. Det kan t.ex. gälla uppdrag från kommunerna och arbetsförmedlingarna.
Det har genom åren gjorts demokratisatsningar av olika slag. Gemensamt för de flesta av dessa demokratiprojekt är att de tagit ansats i människors delaktighet i sitt lokala närområde. Det har handlat om att försöka få fler medborgare att engagera sig och ta ansvar för gemensamma angelägenheter.
Problemet med många av dessa demokratiprojekt är att de skapas uppifrån och av människor som redan finns inom ramen och systemet för den politiska demokratin. Det är samma system som många, främst unga människor, tagit som intäkt för att inte engagera sig i då det upplevs som stelt, tråkigt och befinna sig långt från människors vardag.
Vi är dock övertygade om att fler människor är beredda att engagera sig i det demokratiska folkrörelsearbetet om de kan göra det utifrån sina egna intressen och villkor. Många av dagens nätverk är också byggda kring samtal och diskussion om samhälleliga företeelser. Men dess värre stannar det ofta vid just samtal och diskussion när det samtidigt borde resultera i aktiva åtgärder.
Det krävs enligt vår mening ett ordentligt nytänk och gränsöverskridande metoder för att utveckla demokratiarbetet i samhället. Mot bakgrund av det anförda föreslås att regeringen ger Folkbildningsrådet i uppdrag att pröva nya metoder för att bredda och öka demokratiarbetet i samhället.