Motion till riksdagen
2010/11:Kr222
av Johan Pehrson (FP)

Förebygga dopning


fp1214

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ökade och breda insatser inom svensk idrottsrörelse för att motverka dopning.

Motivering

Dopning är ett samhällsproblem som växer. Länge trodde vi att endast mer lättidentifierade personer med enorma muskelmassor ägnade sig åt detta. Idag vet vi bättre. Preparaten har nått helt nya grupper. Det visar inte minst det senaste stora tillslaget, vilket skedde över hela landet inom ramen för operation ”Liquid”.

Ideella föreningar som Friskis & Svettis måste arbeta hårt för att motverka att deras medlemmar – förvisso i undantagsfall - tar dopningspreparat. I spåret av dopningen ser vi våldsbrott, annan kriminalitet, fysiska skador och förstörda människoliv. Den anmälda våldsbrottsligheten har ökat. Det handlar bland annat om vissa mäns våld mot kvinnor och gatuvåld. I en del fall är psykiska problem en bidragande orsak till brotten, ofta är narkotika och alkohol med i bilden, men nu växer även andelen där dopning är inblandad.

Forskaren Kurt Skårberg vid Örebro universitet har i sin doktorsavhandling visat att ungdomar som börjar använda anabola androgena steroider löper en betydande risk att fastna i ett mer omfattande missbruk av många andra preparat, läkemedel och droger. Avhandlingen slår också fast kopplingen mellan kriminalitet och anabola androgena steroider. Kriminaliteten hos de flesta personerna har i Kurt Skårbergs studie visat sig öka markant efter det att individerna börjat använda droger. Detta särskilt hos dem som började sin missbrukskarriär med just anabola androgena steroider.

För att förhindra fler våldsbrott kopplade till anabola steroider, behövs det förebyggande insatser, ökad kunskap om problemet och skärpt lagstiftning. I grunden handlar det givetvis om att få unga människor att avstå från att ta preparaten. Tyvärr handlar steroiderna många gånger om osund kroppsfixering och förvridna kroppsideal. Den utvecklingen måste brytas. Många unga killar som tar sina första steroider på ett gym är inte kriminella – men en del blir det. Dopningen är en inkörsport till kriminalitet, elände och misär. Att motverka dopning är därmed ett viktigt brottsförebyggande arbete. Det förebyggande arbetet är väldigt viktigt i detta arbete. Polis, sjukvård och idrottsrörelsen samarbetar allt mer intensivt kring dopningsfrågor. Det är bra, och nödvändigt.

Stora ideella föreningar som Friskis & Svettis eller kraftsportklubbar kan ta del av Riksidrottsförbundets tester. Dessa föreningar betalar cirka 10 000 kr per år för fyra tester under RF:s kontroll. Dessutom kan RF hos sina anslutna medlemmar dyka upp oanmälda och göra tester, och då kostar det inget.

Problemet är mindre gym som inte är anslutna till RF. Dessa drivs ofta på kommersiell grund, och om de skulle vilja genomföra tester måste de köpa dessa från privata labb. Kostnaden för dessa tester är dock i regel betydligt högre än RF:s. Incitamenten för att kontinuerligt utföra tester är således inte särskilt stora för dessa gym. Detta innebär i praktiken att personer som misstänks eller fastställs vara dopade avslutar sin träning hos större föreningar och går istället över till mindre klubbar, eller rena s.k. källargym, där de vet att risken för att bli påkomna är mycket mindre.

Det behöver därför tas ett nationellt grepp för att se till att det görs regelbundna tester också vid gym som inte är anslutna till RF. Det kan t.ex. ske genom RF:s professionella försorg eller genom att sjukvårdshuvudmännen ges ett visst uppdrag att erbjuda dessa tester till fler gym. Dessutom måste det tas fram ett program som innebär att den som dopat sig får stöd och hjälp till ren träning.

Idag krävs det vidare att beslagen av dopningspreparat ska vara mycket stora för att grovt dopningsbrott ska komma ifråga. Straffet för vanligt dopningsbrott blir dessutom ofta bara böter eller några månaders fängelse. Dopning har länge varit tätt förknippat med idrottsvärlden och det finns en föreställning om att preparaten inte är så farliga samt bara påverkar fysiken. Att anabola steroider dock kan ha samma farliga effekt på psyket som narkotika är inte lika känt.

Åratal av argumentation börjar nu ge resultat. Regeringen har både utredningar och lagrådsremisser klara för att kunna skärpa straffvärdet för dopningsbrott, så att detta närmar sig straffen för narkotikabrott. Behovet att vidga lagstiftningen, så att även kemiska substanser som ökar produktionen eller frigörelsen av testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon, är också stort.

Stockholm den 25 oktober 2010

Johan Pehrson (FP)