Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändring av vallagen så att rösträtt till riksdagen följer samma system som rösträtt i kommunalvalen, gällande den s.k. treårsregeln.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändring av vallagen så att rösträtt gäller fr.o.m. det år man fyller 18 år.
En av de grundläggande rättigheterna i en parlamentarisk demokrati är rätten att välja sina företrädare i fria och allmänna val. I dag finns det många kvinnor och män som är permanent bosatta i Sverige men som inte har möjlighet att påverka sin vardag genom demokratiska val, annat än i begränsad omfattning. De kvinnor och män som i dag nekas att utöva en demokratisk påverkan via valsedeln är de som t.ex. kommit till Sverige som flyktingar, som är makar till svenska medborgare, eller andra som invandrat till Sverige av andra skäl – såsom studier eller för att arbeta.
Vänsterpartiet anser att de nya invånarna i vårt land som ännu inte blivit svenska medborgare ska ha samma möjligheter att avlägga sina röster i folkomröstningar, EU-parlamentsval och i riksdagsval, som de har i kommunal- och landstingsval. Vi är övertygade om att det skulle innebära en större känsla av delaktighet, samhörighet, ökad självkänsla och ett ökat valdeltagande bland dessa kvinnor och män i kommunal- och landstingsval, om de kände att de fick fullt förtroende att kunna påverka sin egen vardag genom att tillsätta eller avsätta representanter även på riksplanet. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i vallagen så att rösträtt till riksdagen följer samma system som rösträtt i kommunalvalen gällande den s.k. treårsregeln. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Åldern för rösträtt sammanfaller enligt nuvarande ordning med myndighetsåldern. Det innebär att pojkar och flickor som tillhör samma årskull inte alltid får rösta i samma val. De som fyller 18 år efter valdagen har inte rösträtt i valet utan måste vänta ytterligare fyra år tills nästa ordinarie val.
Vänsterpartiet anser att denna ordning är olycklig. Valdeltagandet är redan lägre bland förstagångsväljare än bland resten av befolkningen. Den politiska informationen som kan ges till gymnasieskolans elever under valrörelsen av ungdomsförbund och partier är därför särskilt värdefull. Den mobiliserande effekten av detta arbete försvagas dock av att en stor del av de elever som i klassrummen uppmanas att gå och rösta inte har rösträtt. Dessa pojkar och flickor måste vänta nästan fyra år längre än sina klasskamrater innan de kan delta i ett allmänt val.
Därför anser Vänsterpartiet att vallagen bör ändras så att rösträtten gäller från och med det år som man fyller 18 år. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ändring i vallagen i enlighet med motionens innebörd. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.