Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa utjämningsmandat i valet till kommunfullmäktige.
I kommuner där det bara finns en valkrets får man i praktiken ett kommunproportionellt system som är jämförbart med riksdags- och landstingsvalen. I kommuner med flera valkretsar finns inga utjämningsmandat för att kompensera de effekter som valkretsindelningen får för proportionaliteten.
Frågan om hur ett kommunproportionellt valsystem bör utformas har utretts flera gånger. Senast diskuterades inom ramen för Grundlagsutredningens arbete olika möjligheter att öka proportionaliteten i kommunvalen, bl.a. genom att ”avskaffa eller begränsa möjligheterna att valkretsindela kommuner eller med landstingsvalen som förebild införa ett system med utjämningsmandat” (SOU 2008:125, s. 198). Tyvärr har inget förslag ännu lagts fram.
I de flesta av Sveriges större kommuner finns det mer en valkrets. Konsekvensen av att inte ha utjämningsmandat i kommuner blir alltför ofta att ett enskilt parti inte får samma andel mandat i kommunfullmäktige som man fått röster i hela kommunvalet. Detta är inte demokratiskt acceptabelt.
Det finns några tänkbara lösningar. En är att införa utjämningsmandat i kommunerna, en annan är att det inte blir tillåtet att ha mer än en valkrets och då möjligen med en spärr på 3 %. Oavsett vilken lösning som väljs så krävs det en lagändring. Frågan om att vidta åtgärder för att få en bättre överensstämmelse mellan väljarnas vilja och mandatfördelningen i landets kommunfullmäktigeförsamlingar än i dag måste få en snar lösning.