Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ytterligare utöka Riksrevisionens insynsmöjligheter i den del av kungahusets och hovets ekonomi som utgörs av skattemedel.
Riksrevisionens övergripande mål är att bidra till god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten genom en oberoende granskning av all statlig verksamhet.
I dag lyder alla statliga myndigheter och verksamheter inklusive kungahuset under Riksrevisionen, men insynen är mer begränsad här. I budgetpropositionen för 2005 aviserades glädjande nog att Riksrevisionens insyn i den ”privata” delen av apanaget på drygt 40 miljoner (hovstaten) skulle bli bättre. Riksrevisionen har sedan tidigare insyn i den del av apanaget som går till underhåll av slotten m.m. på drygt 40 miljoner kronor (slottsstaten).
Givetvis bör användningen av alla skattepengar redovisas öppet, och denna redovisning bör kontrolleras så att vi kan vara säkra på att pengarna går till rätt ändamål och inte missbrukas. Detta gäller även pengarna till kungahuset. Det räcker inte att redovisningen är öppen. Det måste också vara möjligt att följa upp de fall där redovisningen är undermålig och än värre de fall där våra gemensamma skattemedel används felaktigt.
Kungafamiljen har en förmögenhet på flera hundra miljoner kronor. Ändå går drygt hälften av apanaget (den privata delen) rakt ner i ett svart hål. Den kan användas till rent privata utgifter som festande och snabba bilar eller gå rakt in i familjens samlade förmögenhet. Och detta trots att det uttryckligen står i reglementet för apanagets användning att det inte ska användas för privata ändamål. Men det finns ingen instans som har rätt att ifrågasätta hur pengarna används trots att det finns regler för vad apanaget får gå till. Det är därför ett första viktigt steg att Riksrevisionen får insyn även i denna del av apanaget. Skattebetalarna har rätt att få veta vad deras skattepengar används till.
Det är nu hög tid att utöka Riksrevisionens insynsmöjligheter. Det som har införts (krav på redovisning av antal resdagar, antalet gäster vid representation, hovstallets kostnader och de organisatoriska enheterna inom hovstaten och dess andel av de totala kostnaderna) är bra men inte på långt när tillräckligt för en fullgod redovisning.