Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om partisymbol på valsedlarna.
I en fråga finns enighet mellan partierna i riksdagen. Det är att man kompletterar sina partinamn med partisymboler. Blomman i partisymbolen är en tradition med gamla anor som omfattas av de flesta partier.
I arbetarrörelsens barndom fanns det en mängd olika symboler, allt från uppåtgående solar till frihetsgudinnor med facklor. Rosen fanns tidigt med i devisen ”Bröd och rosor”, som skulle symbolisera att kampen gällde förändringar på både det materiella och det andliga planet.
I valkampanjen 1911 introducerades en valblomma, en röd ros.
är det enda riksdagspartiet utan någon blomma som partisymbol. Man har dock prövat en fågel, en mås, som komplement till den vanliga partibeteckningen. Måsen anser man kan kopplas till frihet och oberoende.
I samband med bildandet av Frisinnade landsföreningen 1902, som skulle fungera som en valorganisation för liberalerna i riksdagen, antog man Östergötlands landskapsblomma blåklinten, med anledning av den tidiga rösträttsrörelsen i landskapet. Som valblomma användes den dock först vid det första proportionalitetsvalet till andra kammaren 1911.
Dåvarande Bondeförbundet var under 20- och 30-talen medlem i vad man kan kalla en grön internationell rörelse som bestod av agrarpartier från i första hand Centraleuropa. Ett av dessa var polska PSL, som hade en grön treklöver som symbol. 1942 beslutade sig även Bondeförbundet att anta klövern som partiblomma, dock med fyra blad.
I samband med namnbytet 1990, från VPK, bestämde man sig också för en ny partisymbol, ett v med en röd nejlika i toppen.
Den röda färgen skulle symbolisera solidaritet och visa den historiska kopplingen med franska revolutionen och klasskampen.
antog maskrosen i och med partibildningen 1981. Kopplingen till miljöfrågor anges som en av förklaringarna till symbolvalet.
Med partiets ordval är ”maskrosen gul som solen och sprider sig med vind och rotkraft, den kan tillagas och ätas och drickas och föröka sig i många olika former och ingen förmår utrota den”.
När Kristen demokratisk samling 1996 bytte namn till Kristdemokraterna antog man också vitsippan som partisymbol.
Man diskuterade internt att anta prästkragen men stannade vid vitsippan.
Användandet av partisymboler har djupa rötter och är en tradition som nyare partier låtit sig inspireras av.
I mötet mellan politiken och invandrare så blir partisymbolen ett extra kännetecken. Vår uppfattning är att om det möjliggjordes att på valsedlar i val till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige samt folkomröstningar och val till Europaparlamentet komplettera partinamnet med partisymbolen, så skulle det praktiska förfarandet i vallokalen underlättas för många väljare.