Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införandet av utjämningsmandat i kommunalval.
Sverige har nyligen haft val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. I och med valresultatet har ett antal problem med dagens valsystem åter gjort sig påminda. Ett av dessa problem är de kommunala valkretsarna som i flera fall leder till oproportionella fördelningar av mandaten i kommunfullmäktige.
Alla kommuner med mer än 24 000 röstberättigade invånare måste enligt vallagen delas in i två eller flera valkretsar. Mandaten fördelas sedan proportionellt inom dessa valkretsar men inte i kommunen som helhet eftersom det inte finns några utjämningsmandat i kommunalval. I årets val har detta till exempel inneburit att Kristdemokraterna i Stockholms kommun med 18 705 röster fått ett mandat medan Miljöpartiet med 74 437 röster fått 16 mandat, dvs. enbart 4 652 röster per mandat. I Örebro vann koalitionen med M, FP, C, KD och MP över S och V med över 2 procentenheter av rösterna, men på grund av valkretsindelningen avgjordes valet ändå till S:s och V:s fördel med en enda rösts marginal.
Dessa båda exempel visar på orimligheten i att det saknas utjämningsmandat i kommunalvalet. Med det låga antal ledamöter det ofta handlar om i kommunfullmäktigeförsamlingar går det aldrig att nå fullständig proportionalitet, men det går ändå att rätta till de värsta felaktigheterna genom att exempelvis låta 10 procent av mandaten vara utjämningsmandat. Ett sådant system bör snarast införas så att väljarnas vilja på ett bättre sätt avspeglas även i kommunalvalen.